- Project Runeberg -  En bok om Värmland av värmlänningar / Del II /
25

[MARC] With: Hugo Hildebrandsson, Sixten Samuelsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjukdomar samt sjuk- och hälsovård förr och nu av Klas Linroth - Farsoter och gängse sjukdomar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SsSJUKDOMAR SamTtT SJUk- Och HÄlsSovåÅrDd FÖrr Oclh nNu 25 att denna diet mest förekom i de av rödsot svårast hemsökta landskapen. Med vår tids odling, dess utvecklade samfärdsel, som hädanefter torde förhindra allmän hungersnöd, dess ökade folkupplysning och dess i alla riktningar förbättrade hälsovård hyser man en väl grundad tillförsikt, att rödsot såsom farsot numera skall vara övervunnen, om ock enstaka fall av sjukdomen ännu länge kunna vara att motse. En annan känd sjukdom, som hos oss haft långt större betydelse förr än nu, är frossan. Så snart man i våra gamla skrifter börjar möta notiser av medicinskt innehåll, finner man också frossa omnämnd. Vissa orter, s. k. frossorter, hava varit mera plågade av sjukdomen än andra. För Sverige såsom ett helt äro Östersjökusterna från Hälsingland och allt ned till Blekinge samt nejderna kring de stora sjöarna Mälaren och Vänern sedan gammalt kända frossorter. För Värmland var det, utom slättlandet vid Vänern, trakten omkring Glafsfjorden och Värmeln, som i äldre tider var beryktad för sina ständigt gående frossfebrar. I norra och östra delarna av provinsen åter såg man under vanliga år nästan aldrig till sjugkdomen. Men ibland fick frossan verkligt epidemisk utbredning och uppträdde då dels i talrikare fall än vanligt på frossorterna, dels därutanför i trakter, som eljest plägade vara befriade från landsplågan. Detta namn förtjänar även frossan, ty om dödligheten däri än icke var skrämmande stor, så kunde sjukdomen likväl för lång tid nedbryta sina offers krafter och i släptåg draga eftersjukdomar, som förr eller senare ändade dödligt. Perioder med mera utbredd frossa hade man i Värmland flera gånger under 1800-talet, nämligen 1805—15, 1826—32, 1846—49 samt 1852—61. Sedan sistnämnda tidrymd har sjukdomen blivit mer och mer sällsynt. VYtterligare frossperioder hava icke inträffat, och till och med frossorterna hava förlorat sitt dåliga rykte. Man har sagt, att frossans avtagande och upphörande är en frukt av »landets stigande odling», och orden torde innehålla mera omedelbar sanning, än man egentligen velat i dem inlägga. Till läkarvetenskapens framsteg i senare tider hör nämligen även upptäckten,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 29 17:24:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/2/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free