Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sjukdomar samt sjuk- och hälsovård förr och nu av Klas Linroth
- Farsoter och gängse sjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SsSJUKDOMAR SamTtT SJUk- Och HÄlsSovåÅrDd FÖrr Oclh nNu 25
att denna diet mest förekom i de av rödsot svårast hemsökta
landskapen.
Med vår tids odling, dess utvecklade samfärdsel, som
hädanefter torde förhindra allmän hungersnöd, dess ökade
folkupplysning och dess i alla riktningar förbättrade hälsovård hyser man
en väl grundad tillförsikt, att rödsot såsom farsot numera skall
vara övervunnen, om ock enstaka fall av sjukdomen ännu länge
kunna vara att motse.
En annan känd sjukdom, som hos oss haft långt större
betydelse förr än nu, är frossan. Så snart man i våra gamla skrifter
börjar möta notiser av medicinskt innehåll, finner man också
frossa omnämnd. Vissa orter, s. k. frossorter, hava varit mera
plågade av sjukdomen än andra. För Sverige såsom ett helt äro
Östersjökusterna från Hälsingland och allt ned till Blekinge samt
nejderna kring de stora sjöarna Mälaren och Vänern sedan
gammalt kända frossorter. För Värmland var det, utom slättlandet
vid Vänern, trakten omkring Glafsfjorden och Värmeln, som i
äldre tider var beryktad för sina ständigt gående frossfebrar.
I norra och östra delarna av provinsen åter såg man under
vanliga år nästan aldrig till sjugkdomen. Men ibland fick frossan
verkligt epidemisk utbredning och uppträdde då dels i talrikare fall än
vanligt på frossorterna, dels därutanför i trakter, som eljest
plägade vara befriade från landsplågan. Detta namn förtjänar även
frossan, ty om dödligheten däri än icke var skrämmande stor, så
kunde sjukdomen likväl för lång tid nedbryta sina offers krafter
och i släptåg draga eftersjukdomar, som förr eller senare ändade
dödligt. Perioder med mera utbredd frossa hade man i Värmland
flera gånger under 1800-talet, nämligen 1805—15, 1826—32,
1846—49 samt 1852—61.
Sedan sistnämnda tidrymd har sjukdomen blivit mer och mer
sällsynt. VYtterligare frossperioder hava icke inträffat, och till och
med frossorterna hava förlorat sitt dåliga rykte. Man har sagt,
att frossans avtagande och upphörande är en frukt av »landets
stigande odling», och orden torde innehålla mera omedelbar
sanning, än man egentligen velat i dem inlägga. Till
läkarvetenskapens framsteg i senare tider hör nämligen även upptäckten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:24:48 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/2/0027.html