40 KLAas LINrRoTtH 1800-talet räknar hos oss den skolade sjuksköterskan sina anor. Diakonissanstalten i Stockholm och föreningen Röda Korset togo de första stegen, men det viktigaste uppslaget till sjuksköterskors utbildning för kallet gav nu avlidna drottning Sophia, som 1884 stiftade hemmet för sjuksköterskor och få år senare grundade sjukhuset Sophiahemmet, dit sjuksköterskeskolan förlades. Flera av våra större sjukhus, både i huvudstaden och landsorten, lämna numera ävenledes god sköterskeundervisning åt elever, i allmänhet blott sådana, som förut åtnjutit högre skolundervisning. Utom det stora antalet på våra sjukhus verksamma sköterskor hava sjuksköterskor nu anställning i städerna och på landet för att tillhandagå vid inträffande sjukdomsfall. De värmländska städerna avlönade 1914 för detta ändamål 17 sköterskor och landstinget 11 s. k. epidemisköterskor med uppgift att på kallelse av vederbörande läkare vårda epidemiskt sjuka personer, åt vilka sålunda ägnas en ändamålsenligare vård än förr, icke minst i syfte att smittas spridning måtte förhindras. Härtill komma sköterskor vid dispensärerna (se nedan), vid större bruk o. s. v. — Den samverkan mellan läkare och skolade sjuksköterskor, som sålunda organiserats, utgör otvivelaktigt ett led i den moderna sjukvården, varav man har rätt att hoppas mycket. Vår provins har, såsom av det sagda framgår, icke dröjt att tillägna sig, vad nyare tiden på detta område haft att bjuda. Sjukvårdsanstalter. Äldst bland sjukhusen i vårt land äro helgeandshusen eller hospitalen, vilka ledde sitt ursprung från klostrens välgörenhet. De bibehöllos, om också under småningom förändrad form, även efter klostrens indragning genom Gustav Vasa. I dessa hospital av äldre typ härbärgerades allehanda fattiga personer, som voro orkeslösa, krymplingar, smittosamt sjuka (spetälske) eller sinnessjuka. De sistnämnda torde med tiden hava utgjort huvud-