- Project Runeberg -  En bok om Värmland av värmlänningar / Del II /
41

[MARC] With: Hugo Hildebrandsson, Sixten Samuelsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjukdomar samt sjuk- och hälsovård förr och nu av Klas Linroth - Sjukvårdsanstalter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SJUKDOMAR Samt SJUKk- OCch HÄlsSOVÅårDd FÖrr OcCh NU 41 parten av »hjonen». Liknande anstalter inrättades längre fram även på viktigare platser, där kloster icke legat. I Karlstad, Värmlands huvudort, fanns tidigt ett sådant hospital. Till lokal därför uppläts år 1732 den gamla »herregården» eller residenset, en träbyggnad, vilken uppförts, sedan Karl IX:s stora »kungshus» år 1660 måst rivas. »Herregården»-hospitalet förstördes genom vådeld 1752, men återuppbyggdes, nu med ett solitt stenhus, vilket, ända tills det i sin ordning härjats av eld under 1865 års stora Karlstadsbrand, benämndes »hospitalet», ehuru det redan 1832 hade upphört att härbärgera sinnessjuka. Sedan statens s. k. centralhospital börjat anläggas, indrogos nämligen småhospitalen i länen. Från hospitalet i Karlstad förflyttades de sinnessjuka sistnämnda år till centralhospitalet i Vadstena. Lasarettens uppkomst var en annan. Det första, Serafimerlasarettet i Stockholm, nyinrättades 1752 och hade till uppgift att vårda sjuka från landets alla delar samt att tjäna läkarundervisningen. Till dessunderhåll skulle fördenskull penningsammanskott göras och vissa avgifter upptagas i hela riket, och man förutsatte icke, att det skulle följas av andra lasarett. Mycket snart uppstod emellertid ute i provinserna, särdeles de från huvudstaden mera avlägsna, där man ej kunde draga direkt nytta av Serafimerlasarettet, knot över lasarettsmedlens sändande till Stockholm; de borde — ansåg man — tillgodogjorda hemma kunna lända orterna till större nytta. Klagomålen blevo till sist så all männa, att statsmakterna funno sig böra lyssna till dem, och 1765 gavs formligen det åstundade medgivandet för länen att själva disponera insamlade, stundom kvarhållna, lasarettsmedel till egna sjukhus. Så uppkommo länslasaretten. I Värmland inflöto lasarettsmedel ganska trögt, till dess att justitiekanslern J. W. Liliestråle, bördig från provinsen, tog saken om hand och, mestadels från orten, samlade frivilliga bidrag till ett lasarett i Karlstad. Företaget slog nu så väl ut, att Liliestråle 1774 kunde redovisa över 13,000 dal. kmt, vilken summa, vid saknaden av länsstyrelse i staden — Värmland blev först 1779 eget län — överlämnades till Karlstads konsistorium, som genast lät å det nyss omtalade gamla hospitalets tomt uppföra en lasaretts-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 29 17:24:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/2/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free