Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Om Värmlands krigsfolk av C. E. Nygren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 C. E. NYGREN
ter», voro indelade i lika många rotar och dessa åter i två
underrotar, vardera om ungefär 10 man. Så åtminstone angives
indelningen uti de i krigsarkivet förvarade äldsta värmlandspapperen,
vilka datera sig från Gustav Vasas sista och Erik XIV:s första
regeringsår. Av dessa papper framgår, att Dalsland lämnade
manskap till de två första kvarteren, Värmland till de tre sista,
därav ett från huvudsakligast västra Värmland, ett från norra och
mellersta samt ett från östra delarna och bergslagen i nu nämnd
ordning.
Under Erik XIV:s regering var Värmland, som nu ingick i
den ännu omyndige hertig Karls hertigdöme, befriat från
skyldigheten att hålla rytteri,* men för övrigt antogs krigsfolk på
gammalt bruk genom utskrivningar, så att hertigdömet under nordiska
sjuårskriget tillförde armén ej mindre än 6 fännikor, därav en
uteslutande bestod av värmlänningar. Dennas storlek har dock
varit omöjlig att bestämma, men troligen har Värmland i likhet
med övriga landskap fått lämna en ansenlig tribut i detta blodiga
krig. Sedan Karl i egna, starka händer tagit ledningen av
hertigdömet, blev dess lilla armé, nog aldrig överstigande 2,500 man,
så mycket som möjligt skonad, och under de år ovänskap rådde
mellan Johan och Karl, torde den senare aldrig lämnat större
bidrag än en fännika. Redan tidigt spåras hos hertig Karl hans
strävan att åstadkomma någon rättvisa vid dessa tyngande och
tidvis rätt ofta återkommande uttagningar till krigsfolk, vilka
träffade synnerligen ojämnt och voro till stort förfång för näringarna.2
Liksom Gustav Vasa bundit skatterna vid jorden, ville Karl även
vad krigsinrättningen beträffar förfara på samma sätt. Redan
1574 lovade han prästerskapet och bönderna befrielse från
utskrivning, därest de förbunde sig att anskaffa dugligt krigsfolk och
underhålla dem med mat, öl och värjor, och skulle varje knekt
utgöras av en rote, sammansatt av 5 präster eller 16 bönder.
Förslaget ledde dock ej till något resultat, utan utskrivningarna
fortforo.
1 Karl förband sig likväl att till Erik hålla 250 hästar, men som häri ingingo
landskapens frälseryttare, torde fråga vara, om andra uttogos.
2 Så t. ex. voro av de 600 knektar, som 1581 uttogos från hertigdömet för att
sändas till Livland, ej mindre än 250 ägare av gårdar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:24:48 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/2/0076.html