OM VÄRMLAaNDS KRIGSFOLK 85 jämförelsevis stort antal funnos bosatta här och var inom landskapen. Dessa allmogeuppbåd hava spelat en stor roll, särskilt under 1600-talskrigen, förnämligast genom den vakttjänst de gjorde vid gränsen och såsom arbetskommenderingar vid förstärkningsarbetens utförande. Av intresse skulle hava varit, om man i detalj kunnat följa organisationen, övningarna, beväpningen m. m., men källorna härtill hava visat sig ytterst litet givande. Vad som kan skönjas är, att — åtminstone vad Värmland beträffar — det hela låg i landshövdingens hand, dit alla trådar såväl upp- som nedifrån ledde. Han mottog direktiv från regeringen (krigskollegium, för svarsdefensionen), och till honom ingingo alla meddelanden från underlydande myndigheter, som hade att skaffa med dessa trupper. Mellanhänderna voro i första hand befallningsmännen (kronofogdarna), på vilka vid sådana tillfällen föll en tung arbetsbörda. De skulle genom kungörelser, expressorder, budkavlar, klockringning eller på annat lämpligt sätt meddela sina underlydande härader och socknar om vad som förestod, bestämma samlingsplatser och med biträde av länsmännen förteckna allt friskt manskap, på görligaste sätt komplettera beväpningen, delgiva f. d. befäl order om inställelse m. m., varjämte de vid vakthållning och arbetskommendering även ägde att indela manskapet i omgångar eller avlösningar. Egendomligt nog beordras befallningsmännen att först efterhöra den allmänna meningen hos folket. Så skriver kronobefallningsman H. Schröder den 21 juli 1675: »Effter H. K. Majt:z och Eders Excell:tz Befallningh hafuer iagh, så wijda som iagh har kunnat hindt medh och dels genom Ländzmännerna ransakat och ahntecknadt alt friskt manskap uti Östersysslet och Wermelandz Bergz Lagh, på hvilka iagh nu Edhers Excell:tz en lista öfwersender, och huru dhe bewärte ähre; dhem hafuer iagh och talt medh, om dhe vwille föllia medh och försuare gräntzen, der pådher till alle suarat hafva gått friskt modh till, om dhet på trängier. Låfuadhe och en stoor dehl af dhem, som nu trängia skulle, flödiga, men redovisades dock i avlöningshandlingarna och hade indelning och avlöning som annat befäl, »interimsavlönade». År 1656 funnos av dylika vid N. och V. regemente, sedan de nyuppsatta kompanierna kompletterats, 12 off., 5 und.-off. och 12 korpr. och 1664 27 off. och 4 korpr.