Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Om Värmlands krigsfolk av C. E. Nygren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OMmM VÄRMLANDS KRIGSFOLK 101
halvt år senare till approbation för fyllande av avgången 666
nyantagna, och vad som återstod för att regementet skulle vara
komplett eller 256 man ansåg man sig kunna anskaffa inom 14
dagar. De kraftansträngningar, som dessa år gjordes, voro
oerhörda och offervilligheten i sanning beundransvärd.
Det bleve för omfattande att här, om ock i sammandrag,
lämna en redogörelse för alla de svårigheter, som måste
övervinnas, innan regementet åter kom i normala förhållanden. Här
må endast erinras om den oreda i avlönings- och
indelningsväsendet, som uppstod, då allt befäl, för att ej tala om de
många hundraden soldater och torpinnehavare, som efter freden
återkommo till hembygden, gjorde anspråk på de boställen, som de
genom sina fullmakter och kontrakt voro verkliga innehavare av.
Penningbristen gjorde det ju omöjligt att, om också endast något
så när, gottgöra alla. Regementsofficerarna fingo nöja sig med
kompaniofficers indelning och dessa i sin tur med underofficers.
År 1725 innehades sålunda fem kaptensindelningar av 1
överstelöjtnant och 4 majorer, 12 löjtnants- och fänriksbeställningar utav
lika många kaptener, 16 löjtnanter och fänrikar hade underofficers
indelning, och 13 av dessa fingo nöja sig med korprals.
Men så småningom bragte tiden allt i gamla hjulspår igen.
Ett 20-tal år därefter hade i det närmaste normala förhållanden
inträtt, om också ej alla spåren efter vad landet genomgått voro
borta. Då inträffade ånyo en prövotid: det ryska kriget 1741
—43, det bedrövligaste av vårt lands alla fälttåg. Nu var det
ej krigsoperationer, som kostade mesta folket. De usla
förberedelserna och det dåliga underhållet vållade sjukdomar, som i
hoptal skördade manskapet, så att täta rekryteringar ej förmådde
hålla lederna fulltaliga. De av regementets sex kompanier (därav
tre värmlandskompanier), som 1739 embarkerade till Finland med
en styrka av 748 man, måste redan under första krigsåret
kompletteras med 294 rekryter eller icke mindre än 40 %. Vid slutet
av samma år funnos ändå 180 vakanser, så att en ny
manskapspåfyllnad med 167 man ej förmådde göra numrären komplett.
Regeringen sökte med alla till buds stående medel ersätta
bristerna. Så drevs i Värmland en livlig värvning, och gång efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:24:48 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/2/0103.html