OMmM VÄRMLANDS KRIGSFOLK 101 halvt år senare till approbation för fyllande av avgången 666 nyantagna, och vad som återstod för att regementet skulle vara komplett eller 256 man ansåg man sig kunna anskaffa inom 14 dagar. De kraftansträngningar, som dessa år gjordes, voro oerhörda och offervilligheten i sanning beundransvärd. Det bleve för omfattande att här, om ock i sammandrag, lämna en redogörelse för alla de svårigheter, som måste övervinnas, innan regementet åter kom i normala förhållanden. Här må endast erinras om den oreda i avlönings- och indelningsväsendet, som uppstod, då allt befäl, för att ej tala om de många hundraden soldater och torpinnehavare, som efter freden återkommo till hembygden, gjorde anspråk på de boställen, som de genom sina fullmakter och kontrakt voro verkliga innehavare av. Penningbristen gjorde det ju omöjligt att, om också endast något så när, gottgöra alla. Regementsofficerarna fingo nöja sig med kompaniofficers indelning och dessa i sin tur med underofficers. År 1725 innehades sålunda fem kaptensindelningar av 1 överstelöjtnant och 4 majorer, 12 löjtnants- och fänriksbeställningar utav lika många kaptener, 16 löjtnanter och fänrikar hade underofficers indelning, och 13 av dessa fingo nöja sig med korprals. Men så småningom bragte tiden allt i gamla hjulspår igen. Ett 20-tal år därefter hade i det närmaste normala förhållanden inträtt, om också ej alla spåren efter vad landet genomgått voro borta. Då inträffade ånyo en prövotid: det ryska kriget 1741 —43, det bedrövligaste av vårt lands alla fälttåg. Nu var det ej krigsoperationer, som kostade mesta folket. De usla förberedelserna och det dåliga underhållet vållade sjukdomar, som i hoptal skördade manskapet, så att täta rekryteringar ej förmådde hålla lederna fulltaliga. De av regementets sex kompanier (därav tre värmlandskompanier), som 1739 embarkerade till Finland med en styrka av 748 man, måste redan under första krigsåret kompletteras med 294 rekryter eller icke mindre än 40 %. Vid slutet av samma år funnos ändå 180 vakanser, så att en ny manskapspåfyllnad med 167 man ej förmådde göra numrären komplett. Regeringen sökte med alla till buds stående medel ersätta bristerna. Så drevs i Värmland en livlig värvning, och gång efter