Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Om Värmlands krigsfolk av C. E. Nygren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102 C. E. NYGREN
annan uppvisade värvarna i rådhusrätterna sina »patent».
Särskilda räfster anbefalldes, och personer, som gjort sig kända genom
dåligt uppförande eller på ett eller annat sätt förbrutit sig, uttogos
utan förskoning till knektar. Till komplettering av flottans
båtsmän tvungos uppstäcleerna genom Kungl. brev att lämna ifrån sig
hälften av sitt skutfolk, varigenom ej litet avbräck vållades i
Karlstads och Kristinehamns handelsverksamhet. Den under Karl XII:s
krig uppkomna metoden att på förhand skaffa sig karl i och för
en eventuell vakans, s. k. vargeringsmanskap, återupplivades 1741,
men svårigheterna med rekryteringen fortforo alltjämt.
Det sorgliga företaget slutade som bekant med dagtingan i
Hälsingfors. Det var en liten bedrövlig återstod av regementet,
som mönstrades på Skeppsholmen efter återkomsten 1743. Av
de 1,329, som utsänts, upptagas i mönsterrullorna 360 man, därav
107 sjuka och 95 döda.
Då under nästföljande krigiska förvecklingar med Ryssland
den danska krigsförklaringen avgavs, uppväckte landets kritiska
läge en våg av fosterländskhet, som tog sig ett det allra
vackraste uttryck: folkväpningen 1788, en rörelse, som för oss
värmlänningar är av det allra största intresse, enär Värmland ej blott
var centralhärden härför, utan det också var i dess nyblivna
residensstad, som de viktigaste planerna och besluten härom av
Gustav III fattades. Redan före honom hade Armfelt styrt sin
kosa till Värmland och hade där mötts av den fullaste,
fosterländska hänförelse. Bönderna hopade sig vid skjutsombytena kring
hans vagn och yttrade, att han endast behövde säga ett ord, för
att de skulle gå man ur huse. I Kristinehamn och i Karlstad
möttes han med samma entusiasm. I den senare staden
sammanträffade han med konungen, som nyss förut i Dalarna med största
framgång vädjat till dess innebyggare, och från Karlstad utgavs den
29 sept. det manifest, som kallade Sveriges folk i de mest skilda
landsändar till vapen för friheten. En utredningsdeputation med
Armfelt som ordförande och med 14 av länets främsta män inom
olika verksamhetsgrenar tillsattes för försvarets ordnande. Någon
pådrivning vid manskapets anskaffande behövdes ej, ty inom
samtliga härader anmäldes dagligen hopar av frivilliga. Deputationens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:24:48 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/2/0104.html