Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Om Värmlands krigsfolk av C. E. Nygren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM VÄRMLANDS KRIGSFOLK 103
handlingar kunna framvisa många drag av offervilliga erbjudanden.
Så nöjde sig t. ex. fryksdalingarna ej med sin till lantvärnet
utgjorda kontingent. utan anhöllo genom en till Karlstad avsänd
deputation att få ytterligare bilda en frikår efter mönster av
dalafrikåren. Bergslagen erbjöd sig att till utrustning och proviant
betala 33 rdr 16 sk. specie för varje rote, 10 rdr för varje
stångjärnshärd och 3 rdr 16 sk. i penningar eller persedlar till en
lantvärnskassa. Städerna deltogo också i den allmänna försvarsivern:
borgerskapens beväpning kompletterades, och dagliga övningar
företogos. I Karlstad bildades dessutom ett ordenssällskap, »Svenska
borgersmän», som till sin uppgift gjorde att värna konungen samt
för valen till den stundande riksdagen arbeta i hans intresse.
Armfelt var outtröttlig i sin verksamhet att mönstra och
organisera de tillströmmande frivilliga och uti ordnandet av
gränsbevakningen. Officerare konstituerades av honom i följd av den
myndighet, varmed han förlänats av konungen, och redan under
första veckan i oktober voro åtgärderna för det värmländska
lantvärnets ordnande i huvudsak avslutade, så att de olika
avdelningarna kunde börja sammandragas. Dalarnas frikår på 3,000
man började även anlända. Alla brunno av stridsiver, men
diplomatien tvang Danmark att inställa fientligheterna, varför detta
med så mycken verklig entusiasm bildade lantvärn aldrig fick
pröva sina krafter mot fienden. Men dess krigiska stämning
och hotfulla uppträdande hade dock haft ett icke ringa inflytande
på händelsernas gång. Denna rörelse, djupast fotad på och
utvecklad ur den varmaste fosterlandskärlek, är ett av de vackraste
bladen i landskapets historia.
Ett mörkare blad är det, som skildrar 1808 års lantvärn.
Även nu var dess organiserande föranlett av kriget med
Danmark. Därtill skulle uttagas män uti åldern 18—25 år, över vilka
uppgjordes förteckning med ledning av kyrkböcker. Värmland
skulle utgöra 1,800 man på tre bataljoner, vilka tillsammans med
två Närkesbataljoner skulle bilda en gemensam brigad. Bataljons-
och kompanichefsgraderna besattes med officerare från
stamregementet, övriga lägre grader med sådana från andra vapenslag
(förnämligast från den nu vakanssatta Adelsfanan) eller i armén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:24:48 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/2/0105.html