SKOLVÄSENDET 1 tho v. fåtalighet och de ekonomiska svårigheter, varmed såväl skolor som lärjungar hade att kämpa. De religiöst-humanistiska studierna, strängt formellt och logiskt bedrivna, lämnade ett ingalunda dåligt underlag för en blivande ämbetsmannabildning. Då såsom alltid avspeglade för övrigt skolväsendet rätt väl det allmänna tänkesättet. När nya idéer eller intressen arbetat sig fram, så tränga de snart in i skolan. Så förde 1700 talets starkt utilitaristiska riktning naturvetenskapen fram på skolans program, och det livliga intresset för frihetstidens »sälla regeringssätt» medförde, att ämnet statskunskap blev beaktat.1 De enda uppgifter från 1600-talet angående läseterminernas och feriernas längd, som förf. funnit, härstamma från Gyllenii dagbok, vilken bl. a. omfattar åren för hans vistelse i Karlstad, d. v. s. åren 1636—1648 och 1662—1667, dock med några luckor. Enligt denna började läsningen den 20—26 januari och fortsatte till påsk, dock med en veckas lov för lärjungarna i februari »til att dansa». Påsklovet omfattade ungefär en månad. Sedan pågick läsningen till mitten av juni, någon gång ända till den 26—28. Vid början av augusti öppnades skolan igen och fortsatte, med en veckas lov, vanligen från den 8 augusti, då djäknarna skulle »colligera nötter», till senare delen av september, då ferier på omkring en månad inträdde. Sista terminen varade sedan från slutet av oktober till den 15—19 december. Läsåret indelades på detta sätt i fyra terminer. Arbetet i skolan började och slutade med bön och bibelläsning samt pågick vid denna tid i 7 timmar om dagen eller kl. 6—8 och 9—10 f. m. samt kl. 12—2 och 3—5 e. m. KI. 12—1 undervisades alla skolans lärjungar i sång, »tam chorali quam figurativo». Skolans »director musices» eller »rector cantus» var från 1658 tillika organist i domkyrkan. 1 K. Mit uttryckte 1747 sin ömhet om att ungdomen kände konungens och riksens ständers rätt samt undersåtars skyldigheter och uppmanade superintendent och konsistorium att tillse, det docentes vid gymnasier och skolor bibragte ungdomen kännedom därom. Ett kungligt brev av den 1%2 1757 till konsistorierna föreskriver, »thet en af Lectorerne wid hwart Gymnasium samt Scholæ Betienterne uti the smärre Scholarne . . . skal förbindas at grundeligen samt efter hwars och ens af the Lärandes begrep underwisa Ungdomen så wäl om Rikets nu Warande Regeringssätt och Allmänne eller Fundamentale Lagar, som om the öden Riket undergått med the therutinnan timade förändringar».