SKOLVÄSENDET 129 för året. Socknarna voro delade mellan lärare och lärjungar, och naturligtvis hade de förra de mest givande. För erhållande av en lärarelön kunde man också någon gång taga bort socknar från lärjungarna, men man tröstade sig med att »hwad Disciplarne förlorade uti bröd, det wunno de igen uti lärdom». Det var inga små smulor, som socknegången kunde inbringa. När Gyllenius en gång fått Ölserud och Botilsäter tillsammans med en kamrat och dessa båda köpt »halffparten» i Millesvik och Eskilsäter, så föll på Gyllenii del 4 lisp. bröd, 3 lisp. kött och 3 dlr kopp. För »5*/2 dlr kopper» gingo Gyllenius och Sueno Beronis julaftonen 1642 ut på socknegång åt teol. lektorn Bengt Nilson Carlstadius, som var »illa siuker aff goolesottan». Han ägde Nor och Segerstad in priori och djäknarna desamma in posteriori. Efter 13 dagars färd hade de fått 12 pund kött och 10 pund bröd (förmodligen lärarens andel), men färden fortsattes ännu 8 dagar, till den 13 januari 1643, och Gyllenius fick då på sin lott 4 pund bröd, 3 pund kött och »peninger 2 daler koppermynt». Vid djäknarnas hemkomst »war Herr Bengt död bleffven». I april s. å. gåvo dessa socknar 2 pund bröd, 1*/2 pund kött och 3 dlr kopp. I juni sålde Gyllenius sin del i Botilsäter och Ölserud för 7 mark kopp-; i september fick han Blomskog in priori, likaså i december, och dessa båda socknegångar lämnade 13 pund bröd och kött tillhopa. Som det var ett »elakt föhre», satte djäknarna ned maten i »Leffverhöghen i Sillerudh» hos en bonde, vilka sedan förde den till Karlstad. Icke alltid var det endast bröd och kött, som lämnades, utan även ost och fisk. I april 1644 sålde Gyllenius sin del av Nor och Segerstad in posteriori för 4 dlr koppar. Vid denna tid fick han »10 mark kopper för ett pund kiöt». Samma år fick han »7 daaler kopper för heela Kiöla giäldh». Han sålde då det insamlade förrådet till soldaterna i Morast skans. Det var mitt under brinnande krig och på själva krigsskådeplatsen, som djäknarna då dragit omkring, och det »lågh fult medh Ryttere i huar bondebyy, huilcket gaff orsak, att Socknediecknerne inthet mycket finge aff bönderna: Nam quod habebit Ars, tulit et cepit Mars». Kaplanen i Järnskog köpte denna socken av djäknarna för »en Rixdaler». Till »Skölinge marck» gingo de ej ens, ty Värmland. II. ims1 9