Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Skolväsendet av Valdemar Vendel
- I. De högre skolorna i äldre tider
- Karlstads skola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130 VaLDEMAR VENDEL
denna socken var »mäst aff fienden förstördh och röffvat». Två
år senare gav Kila gäll ena gången 6 */2 lisp. ost, */2 lisp. kött,
7 lisp. bröd och 2 dlr k., andra gången 7 lisp. kött, 8 lisp. bröd
och 3 dlr k. När djäknarna kommit i högre klasser och fått
bättre socknar, kanske ock blivit mera kända å resp. orter, synas
inkomsterna av socknegången hava stegrats. En fattig djäkne kunde
också skaffa sig biinkomster. Så var Gyllenius än »skaffare eller
smådräng» vid ett bröllop, som »stodh vppå uthi många dagher
medh stoor lust och frögdh», än gick han »för lijket» vid en
begravning och fick därför »en rixdaler in specie». Framför allt
beredde han sig dock inkomster genom privat information. Under
de 10 åren 1639—1648 har han undervisat ej mindre än 45
manliga och 8 kvinnliga lärjungar. Tyvärr få vi ingenting veta om
vad denna undervisning inbringade1’ och ej heller vad en
inackordering kostade.’ Den senare kostnaden torde dock hava kunnat
nedbringas genom personliga tjänster åt husvärden. Så berättar
Gyllenius den 19 nov. 1639: »Drogh iagh medh min värdh Bengt
Anderson til Graffvesockn, thär vij togho en weedeflotte», och
följande dag »förde vij samma flotan vthur Skorebäcken i elffven
och sedan til Stadhen tijt vij kommo seent». En annan gång
följde han sin värd »til Jäffveröön effter weed på en prååm, och
tå vij kommo tijt och hadhe inlastat vedhen, begynte thet häfftigt
att blåsa och storma, så att vij inthet kunde komma tädhan».
Först två dagar senare kom man hem.?* — Tung var emellertid
den fattige djäknens lott. Arbetet i skolan var högst betungande,
och ferierna måste stundom helt och hållet användas till
socknegången. Denna tog ofta några och tjugo dagar i anspråk och
1 När G. år 1664 såsom Supremus Collega givit privat undervisning åt en son till
»Länssmannen i Vlleröön», fick han därför en oxe. Man får dock ej veta, hur länge sonen
undervisats. En annan gång gav honom en präst »två tönner rogh för sina Söner, som
jagh haar läsit före en långh tijdh».
2 I Strängnäs kostade en inackordering på 1620-talet omkring 3 mark i veckan eller
för fullt läsår efter dåvarande pris 16 tunnor råg. Karlson, a. a. h. 4, CXXKIV.
3 Ibland gör man lärarna samma tjänster. Så voro i febr. 1639 »alla diecknerna
norr om Sundstadh och höggo wedh, som wij ladhe i rader och kastar att torkass öffwer
sommaren och Conrector Dn Nicolaus Phrychius lätt hugga samma wedhen han war
ochså medh sielff och om quellen gingo vij åter til stadhen». I sept. 1641 omtalar Gyl-
lenius tre färder till Jäverön i samma ärende för olika lärare. Vid andra tillfällen hjälpte
djäknarna sina lärare att föra spannmål till »Alsters quarnar» eller att fiska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:24:48 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/2/0132.html