170 A. F. SANDWALL blivit ändå mer ödesdiger för länet, om ej provincialbanken funnits. Den andra oktrojen gällde en mycket kort tid, åren 1843 —47, antagligen beroende på banklagstiftningens då svävande skick, och i resolutionen reglerades noggrant sedelutgivningen. Enligt det reglemente, som första bolagsstämman under denna period fastställde, skulle det anslag till diskontering, som kunde beviljas, disponeras till */r av centraldirektionen, till 2/r av bankavdelningen i Vänersborg och till 1*/z av vardera avdelningen i Kristinehamn och Filipstad. Grundfonden ökades till 1,474,500 kronor, vilket gav banken ökad styrka. Den allmänna livaktigheten dessa år bidrog att främja sedelspridningen. Trollhätte kanals ombyggnad fullbordades under denna tid, vilket hade sin stora betydelse för Värmlands industri och handel. Wermlandsbankens tredje oktroj omfattar tiden 1847—57. Grundfonden blev oförändrad vid nyss nämnda belopp. Utvecklingen gick raskt framåt under goda yttre konjunkturer, och som redan på tal om sedelutgivningen nämnts, nådde nu den utelöpande sedelstocken sitt maximum, nära 3*1/2 miljoner kronor. Som ett bevis på bankens starka ställning hos opinionen kan nämnas, att då vid oktrojens slut ett lottbelopp av 271,000 rdr rmt utbjöds till teckning av utanför bolaget stående personer, den för sin tid ofantliga summan av 1,258,750 rdr tecknades. — Om än icke Wermlandsbankens historia från sistnämnda oktrojperiod gömmer några märkligare blad, blev likväl denna tid epokgörande och revolutionerande för hela den materiella utvecklingen, bankväsendets icke minst på grund av de tekniska hjälpmedlens segertåg över världen. De första järnvägarna anlades, därav flera hästbanor i Värmland, särskilt i Filipstads bergslag, telegraflinjer upprättades, därav en linje över Värmland till Norge, och det uniforma postportot infördes. På bankväsendets område märkes från denna tid en ny författning, av 1855, varigenom de enskilda bankerna berättigades driva handel med in- och utrikes växlar samt allmänna räntebärande papper. Mot slutet av perioden grundlade A. O. Wallenberg Stockholms Enskilda Bank, vilket betecknar en modernisering i många avseenden av det svenska privatbank-