230 FR. LOVÉN Till olikåldrig skog hänfördes häri sådana bestånd, inom vilka minst */s av arealen upptogs av en åldersklass, som med minst 20 år avvek från det övriga beståndets ålder. Någon bestämd medelålder för länets samtliga skogar angiver kommissionen icke, men den håller före, att de till ålder obestämda skogsbestånden fördela sig på åldersklasserna på samma sätt som de till åldersklass bestämda. Om denna åtgärd verkställes, kommer största procentökningen att falla på de tre yngsta åldersklasserna. Dessa, som innehålla träd mellan 1 och 59 års ålder, skulle sålunda sammanlagt få en utbredning av omkring 64 % av länets samtliga skogar. De äldre åldersklasserna (IV—VII) skulle upptaga 28 % och kalmarkerna utan skog omkring 8 %. Skogens medelålder pr hektar skogsmark torde vara omkring 35 år, varvid kalmarkerna medräknats i arealen. VIIl. Avverkningarna inom Värmlandsskogarna, jämförda med årstillväxten. Intill slutet av 1880-talet avverkades skogarna inom länet huvudsakligen till sågning, kolning och husbehov. Vid denna tidpunkt uppstodo två nya virkesbehov, nämligen till pappersmassefabrikation och gruvstolpar, s. k. pitprops. Av dessa har den förstnämnda år från år ökats, medan den senare något minskats, i synnerhet efter Klarälven. Sågningsrörelsens omfattning har under de senaste femton åren föga ändrats. Kolningen har minskats, dels emedan ett flertal järnbruk blivit nedlagda och större aktsamhet iakttagits vid utväljande av kolningsvirket och vid själva kolningen, samt dels emedan elektricitet under de senaste åren kommit i allt större användning vid järnhanteringen. Om virkesavverkningen till husbehov inom länet kan nog med skäl sägas, att sparsamhet börjar skönjas och i synnerhet att bättre och värdefullare virkessortiment ej så ofta som förr användas till bränsle och stängsel. Att däremot kunna med någon grad av tillförlitlighet avgöra, huruvida husbehovsavverkningen i dess hel-