SKOGSVÄSENDET 231 het minskats eller ej, är ingen lätt sak. I följd härav är det förenat med stor svårighet att exakt beräkna hela den årliga virkesavverkningen inom länet. Dess skogsvårdsstyrelse framlade i sin första årsberättelse för åär 1905 försöksvis följande beräkning av den årliga virkesförbrukningen inom Värmlands län: Till sågtimmer för export .. .. . . 3530,000 kbm. fast mått » trämassetillverkningen ..... 600,000 » » » » gruvstolpar (pitpprops) . -.. .. 240,000 » » » kolning iarroar 400,000 » » » » järntillverkningen i övrigt. .. . 180,000 » » » » husbehov ....... . -1,150,00 » » » Summa 3,100,000 kbm. fast mått Den frågan framställer sig då lätt: »Har överavverkning ägt rum, eller föreligger sådan ännu inom Värmlandsskogarna?» Överavverkning ägde säkerligen rum under den tid, då en hastig exploatering av de grövsta timmerdimensionerna pågick och medan stora, sammanhängande skogshyggen gjordes i och för kolning eller svedjning, utan tanke på att återställa ny skog i stället för den avverkade. Stora kalhyggen kommo därför att ligga utan produktion. För närvarande tid torde sagda fråga ännu stå öppen, enär den beräknade årstillväxten i skogarna uppgår till ungefär samma belopp som årsavverkningens summa. Värmländska kommissionen håller dock före, att en överavverkning äger rum inom länet av 1/s miljon kubikmeter pr år. Beträffande framtiden torde det omdöme kunna fällas, att lika stor avverkning, som f. n. uttages ur Värmlandsskogarna, kan med lätthet skördas, under villkor att de nuvarande, omkring 100,000 hektar omfattande kalmarkerna inom skogs- och hagmarken skogbeklädas, att vidare de omkring 75,000 hektar mossmarker, som f. n. äro beklädda med skog, dikas, samt att i övrigt en omsorgsfull vård och ans ägnas skogarna. Vad första villkoret beträffar, har i det föregående upplysts om att under de tio senaste åren över 50,000 hektar blivit skogsodlade, och detta nyttiga arbete kommer nog att med allvar fortsättas. Vidkommande verkställda dikningsarbeten inom länet framgår