Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Jordbruket av Å. Ingeström
- Jordbrukets skötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250 å. 1NGEesTRÖmM
i mycket hög grad. Detta är dock ett fel, som icke blott vidlåder
den värmländske jordbrukaren; det delas av hans yrkesbröder i hela
landet. Men för värmlänningen hava bristerna i detta hänseende
varit särskilt ödesdigra. Den ofta kalla och mullfattiga jorden
fordrar nämligen i hög grad värme och mylla. Tillgången på
naturlig gödsel har varit begränsad, till följd av att
ladugårdsskötseln först på senare tiden kommit att utvecklas.
Förhållandena hava emellertid även härvidlag förbättrats, och
det vore i sanning sorgligt, om den omfattande
upplysningsverksamhet, som rörande denna viktiga fråga under ett par årtionden
energiskt bedrivits, icke skulle lämnat några skönjbara spår efter
sig. I skogsbygderna börjar man allt allmännare att använda sig
av torvströ, varpå där finnes riklig tillgång, och på en del enstaka
ställen har man anlagt cementerade gödselstäder. Men det är
endast svaga ansatser till ett bättre.
I det föregående har framhållits, att den värmländska
åkerjorden är fattig på kalk. Därför tillföres också allmänt kalk,
vilken till trakterna kring Vänern forslas sjöledes från kalkbruken
kring Kinnekulle och i övrigt efter järnväg från Västergötland
eller Närke. En allmän klagan förspörjes bland de jordbrukare,
som hava dåligt ställt i avseende på kommunikationer, över
svårigheten att erhålla kalk.
Konstgödselmedel användas numera i jämförelsevis stor
utsträckning. Så till exempel sås ej gärna höstsäd, utan att
fosforsyra gives, i regel i form av superfosfat eller tomasfosfat, mera
sällan i form av benmjöl. Kalisalter användas också allmänt. Till
vårsäden brukas dock mera sällan konstgödsel. Rotfrukterna
erhålla alltid såväl fosforsyra som kali, men däremot synes man
ännu icke förstått sig på att använda lämplig konstgödsel såsom
övergödsling på vallar på moss- och mulljordar.
Byggnader. Såsom allmänt omdöme torde kunna sägas, att
de värmländska gårdarna äro bra bebyggda. De större
egendomarna hava merendels förträffliga manbyggnader, ofta uppförda
efter hypotekslånens tillkomst. Uthusen äro på dessa större
egendomar ganska tillfredsställande, ävenså arbetarebostäderna. Många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:24:48 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/2/0252.html