- Project Runeberg -  En bok om Värmland av värmlänningar / Del II /
250

[MARC] With: Hugo Hildebrandsson, Sixten Samuelsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbruket av Å. Ingeström - Jordbrukets skötsel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

250 å. 1NGEesTRÖmM i mycket hög grad. Detta är dock ett fel, som icke blott vidlåder den värmländske jordbrukaren; det delas av hans yrkesbröder i hela landet. Men för värmlänningen hava bristerna i detta hänseende varit särskilt ödesdigra. Den ofta kalla och mullfattiga jorden fordrar nämligen i hög grad värme och mylla. Tillgången på naturlig gödsel har varit begränsad, till följd av att ladugårdsskötseln först på senare tiden kommit att utvecklas. Förhållandena hava emellertid även härvidlag förbättrats, och det vore i sanning sorgligt, om den omfattande upplysningsverksamhet, som rörande denna viktiga fråga under ett par årtionden energiskt bedrivits, icke skulle lämnat några skönjbara spår efter sig. I skogsbygderna börjar man allt allmännare att använda sig av torvströ, varpå där finnes riklig tillgång, och på en del enstaka ställen har man anlagt cementerade gödselstäder. Men det är endast svaga ansatser till ett bättre. I det föregående har framhållits, att den värmländska åkerjorden är fattig på kalk. Därför tillföres också allmänt kalk, vilken till trakterna kring Vänern forslas sjöledes från kalkbruken kring Kinnekulle och i övrigt efter järnväg från Västergötland eller Närke. En allmän klagan förspörjes bland de jordbrukare, som hava dåligt ställt i avseende på kommunikationer, över svårigheten att erhålla kalk. Konstgödselmedel användas numera i jämförelsevis stor utsträckning. Så till exempel sås ej gärna höstsäd, utan att fosforsyra gives, i regel i form av superfosfat eller tomasfosfat, mera sällan i form av benmjöl. Kalisalter användas också allmänt. Till vårsäden brukas dock mera sällan konstgödsel. Rotfrukterna erhålla alltid såväl fosforsyra som kali, men däremot synes man ännu icke förstått sig på att använda lämplig konstgödsel såsom övergödsling på vallar på moss- och mulljordar. Byggnader. Såsom allmänt omdöme torde kunna sägas, att de värmländska gårdarna äro bra bebyggda. De större egendomarna hava merendels förträffliga manbyggnader, ofta uppförda efter hypotekslånens tillkomst. Uthusen äro på dessa större egendomar ganska tillfredsställande, ävenså arbetarebostäderna. Många

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 29 17:24:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/2/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free