284 REINHOLD GEIJER här något böra nämnas om den stora ekonomiska betydelse, som genom tackjärnets framställande medelst elektrisk smältning åstadkommits, helst detta framställningssätt förekommer i Värmland. Under åren 1910 och 1911 ägde på järnkontorets initiativ och på dess bekostnad försök med tackjärnstillverkning medelst elektrisk smältning rum vid Trollhättan. Mången ställde sig skeptisk till metoden, men den slog lyckligt igenom. Uddeholms aktiebolag, som genom sin just då färdiga kraftanläggning vid Fig. 38. Nordmarkshyttan i Värmland. Rostugn och masugn. Forshult i Klarälven fått stor tillgång på vattenkraft, grep sig genast an med uppförande av elektriska masugnar och har nu fyra sådana i verksamhet och en under uppförande. Under år 1915 tillverkades 16,811 ton på elektrisk väg framställt tackjärn vid Hagfors. Vilken ekonomisk betydelse denna tillverkning har, finner man lätt, då man jämför kolåtgången i en blästerhytta och en elektrisk sådan. Under år 1915 var kolåtgången i den förra 51,95 hektoliter per ton framställt tackjärn och i den senare 21,58 hektoliter. Naturligtvis kunna endast sådana järnverk, som hava tillgång på mycket stor vattenkraft, tillgodogöra sig den elektriska smältningsmetoden.