292 REINHOLD GEIJER drivits en ganska stor och välrenommerad manufakturtillverkning av spik, kätting, hästskor, yxor och järntrådslinor. Denna tillverkning har år efter år nedgått och är nu högst obetydlig. Vid Ransäters mellanbruk drevs en tid spiksmide, numera nedlagt. Vid Lesjöfors är sedan gammalt en stor manufakturtillverkning, företrädesvis av dragen tråd, järn- och ståltrådslinor, gruvredskap och trådspik. Vid Blombacka i Nyed tillverkas trådlinor av utmärkt kvalitet. Vid Hagfors anlades i slutet av 1880-talet en fabrik för tillverkning av. hästskosöm, och tillverkningen var en tid av rätt stort omfång, såväl för export som det egna landets behov. Den metod, som användes, fordrade järn av synnerligt god kvalitet, vilket ställde sig dyrbart, och då därtill kom en avsevärd skrotprocent, kunde metoden, den kallklippta, ej tävla med den varmsmidda sömmen med sitt billigare järn, och tillverkningen ned- - lades år 1915. Däremot bedrives på samma ställe allt sedan år 1884 tillverkning av träskruv. Munkfors tillverkar trådspik, dragen tråd och borredskap m. m., men dess betydligaste manufaktur är kallvalsat stål och järn, och det sysselsätter ett stort antal arbetare. Vid Storfors tillverkas varmvalsade och kalldragna rör, såväl för försäljning inom landet som för export. Mekaniska verkstäder finnas såväl vid Karlstad som Kristinehamn och Finnshyttan i Färnebo socken. Vid Björneborg bedrives ett stort ånghammarsmide såväl av grövre som mindre pjäser. Vid Bofors i Karlskoga bergslag äger en storartad stålgjutgodstillverkning rum, och man kan nästan säga, att vid nämnda verk Terre-Noinemetoden först kom till framgångsrik användning för tillverkande av större gjutgods, såsom kanoner och annan krigsmateriel. En person, som härvid nedlade synnerligt stor förtjänst, var ingenjören, sedermera disponenten vid Uddeholm Cart Danielsson, vilken med utomordentlig energi, trots mötande svårigheter, lyckades utveckla denna stora och vackra tillverkning, fosterlandet till gagn, då man medelst densamma kunde tillverka krigsmateriel, som i motsatt fall måst tagas från utlandet. Såsom belysande omfånget av Värmlands järntillverkning må här anföras några siffror, hämtade från kommerskollegii officiella berättelse om bergshanteringen år 1915. Värmlands andel i rikets