340 ARVID HJ. UGGLAa och donationer vart han ägare till åtskilliga gårdar i Västergötland och sökte även genom process återvinna del i faderns arvegods, vilket dock misslyckades. Jordägare i Värmland blev han framför allt genom sin hustrus möderne — hennes morfar var Botvid Larsson d. y. av den gamla värmlandssläkten Anckar. Bland gårdar, som han ägt inom Värmland, kunna nämnas Hammarsten i Grums socken, som var hans sätesgård, Mickelsön i samma socken samt det bekanta Rottneros. Av Hildebrands söner hade Gustarf, som bodde på Rottneros, endast fyra döttrar. Desto mera välsignad var andre sonen Carl. Denne, som ärvde Hammarsten, fick i tvenne giften inalles 24 barn, varav 16 nådde vuxen ålder. Äldst bland dem var Hildebrand, som, efter att hava tjänat i olika regementen under Karl XII:s krig, slutligen blev generaladjutant. Han ägde gods i Södermanland och var far till kammarherre Carl Hildebrandsson Uggla till St. Djula, känd genom flitigt historiskt, genealogiskt och topografiskt författarskap — han har bl. a. utgivit Swea rikes rådslängd och en Inledning till heraldiken. : : -Närmast Hildebrand d. y. i ålder var Carl, ägare till Norra Edsberg i Segerstads socken. Hans avkomlingar brukade i flera generationer gårdar inom denna socken och fortleva ännu i Värmland inom skilda yrken. : . : En annan av bröderna, Gustaf Magnus, ägde Säffle och Svaneholm och var den förste av fyra generationer bruksherrar å sistnämnda bruk. Mest bekant bland dem är den siste, Carl Gustaf, död barnlös 1879. Han åtnjöt stort anseende som medborgare och människa samt bevistade som ledamot av ridderskapet och adeln nio riksdagar, varunder han bl. a. betroddes med ledamotskap i konstitutionsutskottet vid riksdagarna 1862—63 och 1865—66. Efter representationsreformens genomförande representerade han Älvsborgs län — av vars landsting han var medlem och under ett år ordförande — vid riksdagarna 1867—71, därunder ånyo tłedamot av nämnda utskott. Han beklädde även en mängd andra offentliga förtroendeposter.