Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Värmländska släkter
- 3. Släkten Uggla av Arvid Hj. Uggla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLÄKTEN UGGLAa 341
Fint bildad och med livliga kulturella intressen, samlade han
ett utvalt bibliotek på omkring 11,000 volymer, som i enlighet
med hans testamentariska förordnande till större delen tillfallit
Värmlands nation i Uppsala.
Hammarsten, släktgrenens ursprungliga sätesgård, tillföll den
yngste av Carls söner, Fredrik, och kom genom hans ena dotters
gifte i släkten Löwenhjelms ägo. Systern, också gift med en
Löwenhjelm, bodde på det närbelägna Agnhammar.
Av den äldre Hildebrands talrika döttrar blev Brita gift med
häradshövdingen över Kexholms län Johan Plagman, sedermera
adlad och, genom ett senare gifte, stamfader till den i Finland
fortlevande ansedda ätten Ehrnrooth.
Sonen Lennart, major vid Västgöta ståndsdragoner, ägde
Lennartsberg, som torde utsöndrats från Hammarsten. Han ägde
emellertid också och skrev sig till Hildringsberg, som han väl fått
genom sitt gifte med en Rosenbjelke, vars mor hette Hildring.
Hans son, Claes, som ärvde denna egendom, tjänade vid
Närkes och Värmlands regemente, följde detta under Karl XII:s
polska och ryska fälttåg, var bl. a. med vid Thorn, Fraustadt,
Malatitze och Pultava och fick vid Dnieprn dela den övriga
härens öde samt hemkom ur fångenskapen, som han tillbragt i
Saransk nära Ural, 1722. Med hans son flyttade denna gren,
som ännu talrik fortlever, från Värmland.
En annan av Lennarts söner, Fredrik, hade en son, Leonhard
Magnus, bekant under namnet »Klockar-Uggla». Hans och hans
ättlingars levnadsöden torde vara väl kända genom Lotten
Dahlgrens intressanta skildringar i »En svensk herrgårdssläkt».
»Klockar-Ugglan» var en uppslagsrik och företagsam man. Redan
vid unga år grundlade han de s. k. Adolfsforsverken i Köla
socken, vilka han sedermera försålde. Senare inköpte han
Billingsfors bruk i Dalsland, som väsentligt utvidgades, samt Vettungen.
Väl sangvinisk i sina företag, råkade han efter hand på obestånd.
Familjens ekonomiska ställning räddades dock delvis, tack vare
sonen Carl Fredrik och mågen, den från Norge inflyttade Matthias
Weærn, som blev stamfader för denna ansedda och framstående
ätt i Sverige. Två av Leonhard Magnus’ döttrar voro efter var-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:24:48 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/2/0347.html