342 ARVID HJ. UGGLAa andra gifta med den andre i ordningen av Svaneholms-Ugglorna, Carl Thomas. Även i politiken tog »Klockar-Uggla» livlig del , och var under frihetstidens senare äiksdagar en framträdande partiman och talare på riddarhuset. Den fjärde av de från Hildebrand härstammande linjerna, sonen Eriks avkomlingar, har mera än någon av de övriga varit fädernas militära yrke trogen: i sex släktled i följd hava dess medlemmar tjänat vid Värmlands (tidigare Närkes och Värmlands) regemente och skänkt detta och Värmlands fältjägare tillhopa 18 officerare. Erik, som efter fadern ärvt Mickelsön i Grums socken, dog i fält i Tyskland 1703 såsom kapten vid förstnämnda regemente. Sonen Carl Reinhold, till vilken han lämnade gården i arv, deltog som officer vid samma regemente i Magnus Stenbocks fälttåg och bevistade bl. a. slaget vid Gadebusch 1712 samt Stralsunds belägring 1715. Två gånger tillfångatagen, först av ryssarna, senare av sachsarna, lyckades han båda gångerna rymma. Vid hans död 1735 övergick Mickelsön till sonen Carl Fredrik, som — bl. a. genom sitt gifte med Agneta Elisabeth Didron — blev stor jorddrott i sydvästra Värmland, där han ägde Segmon i Eds socken, Liljedals bruk m. m. Den tid, som ej upptogs av militärtjänsten — han deltog med hembygdens regemente i fälttåget i Finland 1741 —42 och i Pommerska kriget — ägnade han åt skötseln av sina gods. Han skildras som en myndig man och driftig jordbrukare. Fernow prisar honom för hans iver att införa odlingen av potatis, som »torde med tiden drifva ut både hunger och hafra ur Värmland». Han var även mycket verksam vid byggandet av Eds sockens n. v. kyrka, under vars kor flera medlemmar av familjen Uggla blivit gravsatta. Hans äldste son, åter en Canl Fredrik, deltog med Närkes och Värmlands regemente i Gustav III:s ryska krig, därvid han förde regementets jägare. Efter fredsslutet tog han avsked och bodde sedan med sin maka, friherrinnan Juliana Ribbing till Koberg, å Segmon. I deras hem uppväxte två döttrar och tre söner, som där åtnjöto en omsorgsfull och härdande, ehuru efter tidens sed något hårdhänt fostran, ägnad att lägga grunden till