VÄrRmMLands STÄDER OCH KÖPINGAR 29 sig tvärtom. Emellertid torde man kunna om de båda städerna fälla det omdömet i allmänhet, att Karlstads utveckling under senare tider i det stora hela varit mera mångsidig, under det att Kristinehamns utveckling på vissa områden varit mera hastig. På det ställe, där Kristinehamn nu ligger, var redan långt före stadens grundläggning en betydande marknadsplats. Dess äldsta namn var Varnhem, men sedan kallades platsen Bro, ett namn, som den länge behöll. Om namnförändringen heter det hos Fernow: | »Bro har eljest fått sit namn däraf, at Kaflebroar blifwet lagde öfwer den sumpiga mossa, som här den tiden war, så at Waästgötharne kunde framkomma med sina klef, när de började färdas till Bergslagen. Således är trolikt, at Gården Warnhems namn blifwet förwandladt til Bro i sednare tider.» Förmodligen har dock namnet uppkommit helt enkelt på grund av en över Varnan vid marknadsplatsen anlagd bro. Om Bro, som av västgötarna även kallades »Brohamna» eller blott »Hamna», säges det ytterligare: »Bro har, för sit beqwäma läge, utom marknads- äfwen blifwet nederlags-plats för Wästgöthar, så fort de fingo någon handel på Wärmelands Berg, eller Bergslagen. Hitintil kunde de segla med sina Båtar och Skutor, öfwer Wänern, till Warnums Hamn, och ingen lägligare öfwerförsel hade Bergsmännen til sig av Spannemål och flera slags waror, då inga landswägar funnos, än härifrån intil Wekhyttan, som både då och sedan waret Wärmelands Bergs medelpunkt.» Vid Bro höllos årligen marknader Mattsmässodagen och Tjugondedag jul, för vilket ändamål bodar voro uppbyggda på södra sidan om Varnan. Stället blev härigenom en nederlagsplats för spannmål och andra varor, varmed handel drevs på bergslagen. Bönderna däromkring, som med körslor biträdde vid denna handelsrörelse, skördade stor vinst därpå och befunno sig i allmänhet i stor välmåga, även innan staden anlades. Sedan hertig Karl tillträtt styrelsen av sitt hertigdöme, utsåg han inom detta olika platser, där han tidvis uppehöll sig. En av dessa blev Bro. Det var icke blott ställets läge, som behagade