Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Värmlands städer och köpingar av Axel Dahlman
- Filipstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44 AXEL DAHLMAN
torgdag vid Nora kyrka; vid Bro eller Hamna (det senare
Kristinehamn) erhöllo de spannmål eller andra varor av västgötar,
som i stort antal besökte där hållna marknader, och även
Karlstad hade till en del för deras skull blivit anlagt, men det var i
alla fall långa och besvärliga resor, som de måste företaga till
alla de nämnda orterna. De hindrades därigenom mycket i sin
hantering, och då denna låg hertig Karl varmt om hjärtat, var
det på grund härav, men även för att få ordnad handel inom
tullbommar, som tanken på den ifrågavarande stadens grundläggning
först uppkommit hos honom. Det var den 6 april 1611, som
privilegierna för Filipstad utfärdades. Den nya staden fick sitt
namn efter den dåvarande hertigen över Värmland, Karl Filip,
som då blott var 10 år gammal. Det säges, att stadens vapen,
som föreställer en harneskklädd ryttare, just »skal bemärka
Hertigen til Häst, då han fölgde sine Höge Föräldrar dit, wid
Stadens grundande». I privilegierna tillkännagav konungen, att han
»I then hellige treefaldigheetz nampn, Gudh till ähra och
Swärgies Rijckes undersåttare till gagn och godo, Låttet fundera En
Stadh I Wermelandh Wedh Wekhyttan, Hwilken wij welle efter
denne dagh skall kallas philippistadh». Om platsen för staden
heter det: »Platsen blef utsedd på et för hela Bergslagen ganska
beqwämligt ställe, och, så til sägandes, i des medelpunkt, en
fjerdedels mil ifrån Fernebo Kyrka, där en älf ur Fernsjön och
Laxsjön faller in i Daglösen». På denna för en bergslagsstad
välbelägna plats hade redan före stadens grundläggning ett antal
personer slagit sig ned, i synnerhet sedan det 1606 medgivits
bergsborna att där varje lördag hålla fri marknad för att handla
med dem, som förde varor till dem.
Privilegierna innehöllo för borgarna i den nya staden många
fördelaktiga bestämmelser. Så tilldelades den hela Vekhyttans
område »til mulebete och wedbrand», såsom det hette; därigenom
blev stadsområdet synnerligen stort. Hälften av alla sakören
skulle tillfalla staden »til Scholans, Kyrkans och andre publique
Hus vid magt hållande». Likaså skulle 10 % av alla arvsmedel
tillfalla staden, varjämte de, som nedsatte sig där, benådades med
10 års frihet från alla utlagor. Det viktigaste var dock, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:26:04 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/3/0050.html