56 AXEL DahLlLman andra svenska städer. Det var också med känsla härav, som stadens invånare år 1911 firade trehundraårsminnet av dess grundläggning under särskilt högtidliga former. Arvika. Arvika, den yngsta staden i Värmland och stad så sent som 1911, är industristaden framför de andra. Detta är ej så att fatta, att ej Arvika, såväl vad angår fabrikernas antal som beträffande sammanlagda summan av deras årliga tillverkningsvärde, ännu åtminstone står ej obetydligt efter Karlstad. Men Arvika är mera uteslutande fabriksstaden. Fabrikerna äro där så storartade, så i ögonen fallande och dominerande, att de giva färg och karaktär åt hela samhället. Staden är ett industrisamhälle men ett sådant i synnerligen god mening. På samma gång staden har industrien som sin egentliga uppgift, har den dock även en annan, som kan sägas sammanhänga därmed. Den utgör huvudorten för hela västra Värmland. Detta vidsträckta område, på många ställen bördigt och tätt befolkat och uppfyllt av djupa skogar och forsande strömmar, har haft krav på en industri- och handelsort, närmare belägen än Karlstad. Detta har varit anledningen till Arvikas uppkomst, det har även föranlett dess hastiga uppsving först såsom köping och sedan såsom stad. Under 1700-talet hade det länge varit fråga om grundandet av en stad i västra Värmland. I Fernows »Beskrifning öfwer Waärmeland», som utkom 1774, heter det härom: »I wår tid har waret talt och skrifwet, mot och med, om en eller twå Städers tilökning för Gränse-häraderne, hwilkas Inbyggare antingen skola taga en stor del af sin nödtorft dyrt och långväga från Carlstad, eller lurendräga, eller swälta. Det torde icke skada, om Normarks- och Jössehäringarne ägde en Köping wid Sulewik.» Emellertid blev det icke till Sulvik, som den nya handelsorten förlades, utan på Kon. Befhdes bestämda förord till Arvika vid norra ändan av Glafsfjordens nordliga utvikning Kyrkviken. På den del av hemmanet Solberg, där det nya samhället fick sin