Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Värmlands städer och köpingar av Axel Dahlman
- Säffle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRMLANDS STÄäDER OCH KÖPINGAaR 67
i Rudbeckianismens tidevarv»*. Dess äldre benämning är
nämligen Brobacken eller Knutsbacken, och ättehögen synes alltså icke
haft något sammanhang med Olov Trätälja, vilkens namn den för
närvarande bär. Även namnet »Sifhälla» är enligt professor A.
Noreen en av Rudbeckianarna fabricerad form, som aldrig
förekommer i några källor. Orten kallades på 1400-, 1500- och
1600 talen vanligen Sefölle, stundom Seefylle (»sjöfyllnad»), en
gång på 1500-talet Sefle. Först vid slutet av 1600-talet blev
Seffle den vanliga skrivningen.
Om traktens urgamla odling vittnar även ett gammalt
gravfält, som utbreder sig utefter västra sidan av Säffleallén. I där
befintliga gravar har man gjort värdefulla fynd av gamla föremål
av brons och järn.
På Brobacken eller Knutsbacken var marknadsplats alltifrån
hedendomen, och där hölls årligen å Mormässodag om hösten
marknad, då det handlades med oxar och matvaror och även
hästar byttes. Om marknaden heter det, att »Wäster-Sysslets
Almoge och Dahlbönder kommo här mest tilsamman». Genom
de ständigt återkommande marknaderna uppstod på platsen,
såsom det plägar ske i sådana fall, även ett bebyggande.
Utvecklingen till ett samhälle tyckes dock hava gått mycket långsamt.
Under de upprepade krigen med Danmark på 1500- och
1000-talen var denna trakt ofta en skådeplats för strider och härjningar.
En mängd kanonkulor hava hittats, som erinra om dessa strider.
Det finnes kvar en karta, upprättad år 1682 av Peter Jernfeldt,
som visar, att vid denna tid svenska regeringen hade för avsikt
att på Åmäålsbornas begäran flytta staden Åmål, som under
dåvarande krig blivit bränd tre gånger, till den plats, där östra
delen av Säffle nu ligger. En skans skulle då anläggas på
Karlsborgs udde mitt emot det planerade stadsområdet för att
försvara staden. Detta märkliga förslag blev dock aldrig förverkligat.
Ökad betydenhet vann Säffle först i början av 1800-talet, då
planerna på Byälvens kanalisering uppkommo. Den 5 juni 1811
fingo statsrådet Baltzar von Platen och landshövdingen Olof af
Wibeli uppdrag att undersöka Byälvens vattendrag från Vänern
Del I, sid. 156.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:26:04 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/3/0073.html