Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Bruks- och Herrgårdsliv i Värmland av Reinh. Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRUKS- OCH HERRGÅRDSLIV I VärmLAaAnND 87
var hans stora grämelse, och han språkade ofta om att man
skulle gå mot ryssen och återtaga den förlorade landsdelen.
Politik var fullkomligt främmande inom arbetarvärlden, och
åsikten var nog den, »att folk och land med Guds hjälp styras
oss förutan». Att så var förhållandet berodde möjligtvis på att
arbetarna i politiken intet hade att säga till om och att den
således för dem ej kunde hava något intresse. I detta hänseende
hava stora förändringar ägt rum, och politiken i förening med
partibildning har intagit ett så framträdande rum, att man kan
draga i tvivelsmål, om det är till lycka för folk och land.
Partier funnos ej inom arbetarvärlden i mitten av förra
århundradet, och socialismen var ett okänt ord. Nu avgöres allt,
såväl små som stora saker, i enlighet med partiets vilja; till och
med val av kyrkvaktare sker efter partilinjer. Det är ett
märkvärdigt förhållande, att då man möter en och en av vår tids
arbetare, så är han i regel en hövlig, försynt och ofta en älskvärd
personlighet. Men då de komma i flock, är förhållandet ett helt
annat; detta hör till »massans psykologi», varom hela volymer
äro skrivna.
Strejker voro nästan okända; om de dock någon gång
sporadiskt uppträdde, voro de av en mild, snart övergående natur.
Det var egentligen sågarbetarna, som någon gång inläto sig på
strejk, smittade från de stora norrländska sågverken. Nu
däremot äro strejker snart sagt dagligen förekommande och kunna
antaga väl så ledsamma former, såsom vi för icke länge sedan
bevittnat vid ett större värmländskt järnverk. Fackföreningar
förekommo ej. I huvudsak voro arbetarna nöjda med sin enkla lott.
»Folk få ej vara nöjda», sade en gång Branting vid en
arbetarkonflikt i Norrland i slutet på 1880-talet. Rådde förnöjsamheten
under de ytterligt enkla förhållanden, som ägde rum i fordom tid,
så sitta då nu missnöjet och oförnöjsamheten i högsätet. Tro
och loven gällde förr mer än nu.
Nöjen och förströelser, då sådana förekommo, voro av
mycket enkla former. Sång och musik övades dock av vid bruket
bildad sångförening och musikkår. I allmänhet sjöng folk i det
dagliga livet mera förr än nu. Man fann mera glädje i livet, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:26:04 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/3/0093.html