Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Bruks- och Herrgårdsliv i Värmland av Reinh. Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88 REINH. GEIJER
då sjunger man gärna. I synnerhet voro andliga sånger och
visor de dominerande, men även världsliga sådana hördes ute i
bygderna. En tid, då Sankeys sånger voro på modet, kan man
nästan säga, att sången gick till överdrift. Dessa på sin tid så
populära sånger äro nu försvunna. Kringresande artister infunno
sig mera sällan. Musicerande italienare och positivhalare kommo
såsom de första vårtecknen och hälsades alltid välkomna. Den
nu av allmänheten så livligt omhuldade biografen var då
fullkomligt okänd.
Bland huvudnöjena under året var resan till
Ombergshedsmarknaden, den s. k. »evia gläja på hea». Då slogs bruket igen,
och man vandrade så gott som man ur huse till denna härlighet.
Där rådde ett muntert marknadsliv med karusell, positiv, akrobater
och allt som gör livet på en marknad så tilltalande i synnerhet
för ungdomen. Där köptes och prutades, och smederna
tillhandlade sig då sina kor dels till liv, dels till slakt, med vilka de i
långa rader kommo hemdragande. Samtalsämnet en lång tid rörde
sig om de olika koprisen, och var och en tyckte sig hava gjort
den bästa affären. Denna marknad var av den största betydelse,
och man hade sin tidräkning från och hänförde mångt och mycket
till densamma. Så erhöll man ofta till svar på frågan huru
gammal en gosse eller flicka var, att hon föddes veckan efter
Ombergshea o. d. Ja, det var ett evenemang i bruksarbetarens rätt
så enformiga liv.
Midsommardansen var ju även ett årligen återkommande nöje,
ehuru den ej så livligt frekventerades. Musiken bestod av en
eller två fiolspelare, och dansen gick med liv och lust, och många
av de uppträdande visade skicklighet och en viss elegans i
dansens utövande. Polkan var den egentligen dominerande. I
allmänhet tillbragtes midsommarhelgen med utflykter i synnerhet till
de närbelägna småsjöarna, där fiske bedrevs. Nöjena voro den
tiden av blygsam natur, och förvisso kunde man då ej förebrå
arbetarna, att de voro nöjeslystna.
Förr rådde ej ett så rastlöst liv som nu. Under de stora
helgerna, företrädesvis julhelgen, kunde allt arbete vila ända till två
veckor, och att då vandra omkring i de mörka, nedisade smedjorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:26:04 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/3/0094.html