Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Ur värmländskt prästgårdsliv från 1800-talets senare hälft. Minnen och bilder av Gustaf Lizell
- 4. Umgängesliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120 GUSTAF LIZELL
tillfällen först samlades till gudstjänst i kyrkan och sedan bjöds
fram i prästgården till enklare förplägnad.
Under den äldre tiden skilde sig umgängeslivet i
prästgårdarna föga från övriga herrgårdars. Även i många prästgårdar,
vilkas anseende var stort, förekom så t. ex. dans och kortspel,
och endast den inskränkning däri och i gängse dryckesseder
pålades, som anständigt tillvägagångssätt krävde. Vid jularna och.
på somrarnas utfärder förekommo utklädningar, uppförandet av
små teaterpjäser och andra upptåg, på vilka det tidigare
1800-talets förfinade umgängesliv var så rikt. Kanhända var den
värmländska ungdomen mera intresserad härav än på många andra
håll. Jag tänker på skildringarna, som vi äga av dylikt liv från
den Geijerska kretsen i Uppsala eller i Lotten Dahlgrens
Ransätersdal. Då alltid de äldre med lust och glädje deltogo cäri
eller åtminstone voro med, var det ingen, som stötte sig därpå.
När vid väckelserörelsernas kritik en brytning härmed skulle
äga rum — liksom när det gällde söndagens strängare iakttagande
— kunde det ofta kosta mycken både inre och yttre kamp. Det
gällde att bryta ned en ganska fast tradition, och många gånger
kunde den skärpta observansen leda till en bestämd brytning med -
forna umgängesvänner. Så vet jag, att det t. ex. gick på den
prästgård jag här skildrar, när vid den första bjudningen efter
det nya kyrkoherdeskiftet i mitten av 1880-talet kortspelet
förklarades ej få förekomma i prästgården. En av gästerna
förklarade, att skulle sådana nya ordningar införas, hade han ej lust
vara med, reste så och — återkom aldrig. I andra avseenden gick
brytningen ej lika hastigt, utan förändringarna skedde så småningom
och väckte därigenom mindre uppseende. På en och annan
prästgård satte man sig över de ändrade tidsströmningarna, och här
och där får erkännas, att vördnaden för prästens egen
personlighet och intrycket av traditionens makt i vissa gamla hem voro
starka nog för att låta förtroendet för prästen bli orubbat. Men
i allmänhet bidrog underlåtenheten av den strängare observansen
att inom de allvarligare kretsarna inom församlingen undergräva
prästens auktoritet.
Det var mycket av gammal förfinad umgängeskultur och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:26:04 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/3/0126.html