158 ARVID RUNESTAM OCH SIXTEN SAMUELSSON vid */a5-tiden började, en slät kopp rågkaffe, till »daggelmål» (frukost) kl. 8 havremjölsvälling, havrebröd och sill (aldrig kaffe på förmiddagen såsom nu), till middag kl. 12 sill och potatis och dricka eller mjölk och om möjligt någon gång en »supengryta», till aftonvard (»assval») kl. 5 joläppelpannkaka eller strykpalt, till kvällsmat »vassgröt» och mjölk eller dricka med något sött i. Mjölk var det nämligen ont om, och ofta fick man ersätta den med istervälling.* Vid bjudningar, bröllop, begravningar o. s. v. var naturligtvis maten av finare beskaffenhet. »Till själva middagen var nog på de mesta ställen stuvad lutfisk med potatis första rätten, så kål eller fruktsoppa, se’n fläsk, kött, korv, bruna bönor. Efterrätt var vanligtvis saftkräm, kokt en eller ett par dar förut; det ansågs, att den ej kunde kokas samma dag. Stek tror jag knappast förekom någon gång. Det är därför de brukat säga, att det eller det plagget skall jag ej ha oftare, än jag äter stek. Övrig kalasmat var sötost, ostkaka, klengås, som spelade en stor roll vid alla kalas. Den var tillagad med ett tjockt lager av smör på mjukt, tjockt bröd och ovanpå smöret torriven sandost (mesost). Se’n för att få klengåsen fin satte de grynsållet över och klämde til. Då blev det rutigt i sandosten.» Brödet och dess tillverkning förtjänar ett särskilt kapitel. Mest begagnades havrebröd av ugnstorkad havre. Mycket »varm omm» var nödvändig. Det lär ha varit ett utomordentligt gott bröd. Mindre smakligt och mera »haläte» skall »blandbrödet» eller »blannkaka» ha varit. Den bakades av havremjöl med rågmjöl i, allt efter råd och tillgång. Till detta bröd användes också jäst, men därför att denna i regel var dålig, blev brödet naturligtvis surt. Dessutom måste det bakas tjockt för att hålla, när det sattes i ugnen. Skulle man ha en kaka av finsiktat mjöl, måste man sikta själv med hårsikt eller florsikt, som fanns i alla välförsedda hus. Av de verktyg, man använde för bakningen av bröd, som gräddades i ugn, märkes först och främst kavlen med 1 Jämför för denna liksom åtskilliga andra sidor av allmogelivet N. Keyland, Svensk allmogekost.