Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Om den värmländska allmogens liv i helg och söcken under gångna tider. Av Arvid Runestam och Sixten Samuelsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196 ARVID RUNESTAmM OCH SIXTEN SAMUELSSON
hugga ved på torsdag, ty trampa kreaturen på en »kas», bli de
halta. På långfredagen åts blott maltsöbb och sill, icke gröt och
mjölk, ty denna troddes komma att bulna ur kroppen, och man
fick icke ens ha grädde till kaffet. Man fick icke tvätta sig, ty
då skulle man få ont av »markåt» och myggor, icke kamma sig,
ty då fick man ont av löss. På påskmorgonen skulle man fresta
att kasta »kaser» upp genom muren, ty lika många »röjägg»
(tjäder) och »fuggelbol» skulle man finna på sommaren.
Midsommardagen skulle man trilla sig i daggen, så fick man inte
ont av »klåe och skabb». Spinnrocken skulle sättas ut tre dagar
före jul och fick inte tagas in förrän efter jul (Dalby).
Man skulle inte spinna ull i fastan, ty sådan ull blev det
ingen lycka med. Man fick inte spinna ull på torsdagsafton och
inte på hela lördagen. »En kväll, då jag var i Järpliden, sa
hustrun till mig, att jag skulle hjälpa henne och sy ihop en sko.
’?’Har du nå’n tråd då?” Nej, det hade hon inte. ’Spinn en då.
Nej, det var lögn, för det var torsdagskväll. ’Å, du pratar’, sa
jag, ’jag ska spinna en.’” Inte var jag nån mästare att spinna,
men jag fick en tråd och sömma ihop skon. Sen gick jag och
la mig, och så länge pärtsticka brann, var det tyst, men när det
blev mörkt, tog rocken till att gå, och jag opp och lydde på’n,
och han gick lika fort, och jag hade inte bättre vett, än jag svor
och bad dem dra, dit de va komna från, men det hjälpte inte,
men då tog jag fram fällkniven och la på hjulet, och då stannade
det, och sen fick jag eld på en pärtsticka och lyste, men inte såg
jag någe, men pärtsticka fick allt brinna bra länge, innan jag
tordes släcka henne» (S. Finnskoga).
På Maria besökelses dag skulle man icke hugga ved, ty då
kunde man lätt skada sig. Georgiusdagen, 13 mars, skulle man
vara tyst, annars skulle »tornväre» gå hårt på sommaren (S.
Finnskoga). På samma dag skulle man springa barfota till nästa gård,
så fick man inga sår eller bölder på fötterna, och om vallhjonen
sprungo barfota kring alla uthusen, så voro djuren fredade under
sommaren. (V. N. L.). Mattsmässodagen, 24 mars, fick man inte
sy, ty då skulle ormar bli svåra att sticka kreaturen på
sommaren. På Koronadagen (i S. Finnskoga kallad gamla korsmässan)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:26:04 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/3/0202.html