Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Finnarna i Värmland intill 1600-talets slut av Erik Falk
- Förutsättningarna för finnarnas inflyttning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINNARNA I VÄRMLAND INTILIL 1600-TALETS SLUT 231
för befolkningen. Virket i skogen behövdes till byggnader, till
redskap och till bränsle. Men då skogarna voro så vidsträckta,
var det endast närmast byarna och gårdarna, som man behövde
taga vara på virket. I de avlägsnare delarna av skogarna brydde
man sig ej om att tillvarataga träet utom möjligen ett eller annat
mastträd. Endast i närheten av gruvor och hyttor, vilka
förbrukade väldiga mängder av byggnadsmaterial och bränsle, kunde
det bliva fråga om att verkligen taga vara på det mesta av träet
i skogen. Där var även kolningen av vikt.
Jakten var ännu av stor betydelse för befolkningen i de trakter,
som gränsade till de stora skogarna, och lämnade viktiga bidrag
till befolkningens näring, varjämte skinnen voro av stort värde.
Det bästa villebrådet var älgen, som i Värmland synes ha
förekommit i mycket stort antal. Men även björnen var ett eftersökt
byte, och ännu byggde bävern i vattendragen och blev föremål
för jakt. En del av skatten betalades i hudar. Även fiskevattnen
ute i skogarna utnyttjades.
Främst var likväl skogen värdefull för inbyggarna såsom
betesmark. Vid denna tid förekom ej odling av foderväxter; den
upplöjda jorden var ej större, än att den behövdes för odlingen
av säd och rotfrukter. Om sommaren fick boskapen beta i
skogen ofta en eller annan mil från byn. Från ängar och myrar i
skogen insamlades även det merendels mycket sparsamma
vinterfodret. Man uppsökte främst gläntorna i skogarna och
myrmarkerna. Såsom ett medel att förbättra betet kände man
svedjandet, som var gammalt i landet och sålunda ej införts genom
finnarna. Från svedjan skördades först råg, men sedan fick den
tjäna som betesmark. Fodret fick merendels stå ute, tills det
kunde hemköras på vinterföret.
Här och var uppfördes vid gläntor i skogen små säterstugor,
en och annan bod för fiskredskapen låg vid sjöarna och älvarna.
Eljest saknades mänskliga bostäder på de stora skogsvidderna.
För Sveriges regering fanns emellertid ett starkt intresse av
att dessa vidsträckta marker bättre utnyttjades. Från de stora
skogsbygderna utgick endast obetydlig skatt till kronan; där
uppstodo ej några nya hemman, som kunde skattläggas och sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:26:04 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/3/0237.html