Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Finnarna i Värmland intill 1600-talets slut av Erik Falk
- Upptagandet av finntorpen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246 ERrIk Falk
gon avsevärd del av den lösa finnbefolkningen. Kronans hot om
straffarbete för finnar har säkerligen ej annat än i enstaka fall
gått i verkställighet. Trots allt hot och alla åtgärder var antalet
lösfinnar i Värmland ännu stort. Troligt synes mig likväl vara,
att regeringens ingripande mot lösfinnarna påskyndat koloniseringen
i norra Värmland, där somliga sökte sig jord för att trygga sig
mot vidare åtgärder från regeringens sida. Vidare har säkerligen
ingripandet mot lösfinnarna haft till följd, att flera av dem sökte
skaffa sig torp, vilka eljest helst velat fortsätta sitt oregelbundna
liv i skogarna..
Staten ingrep sålunda kraftigt för att förhindra uppkomsten
av en finsk lösdrivarebefolkning. Men även bosättningen var strängt
reglerad från regeringens sida.
Finnen fick sålunda ej bosätta sig var han fann för gott.
Om han utsåg ett ställe, som syntes honom lämpligt att bebygga,
måste han skaffa sig tillstånd att bo där; han utverkade åt sig
en »sedel» från landshövdingen (eller ibland fogden). Denna sedel
innehöll en kort anvisning på det område, som finnen skulle få
bebo. På många ställen i domböckerna omtalas, att finnar haft
och uppvisat sådana sedlar. Då stora delar av Värmland
bortgåvos i förläning (Hugo Hamilton hade t. ex. mycket betydande
förläningar i Älvdalen), gåvo även länsinnehavarna sedlar åt finnar,
ty genom upptagandet av nya torp, som skattlades, ökades deras
inkomster. Men därjämte finnas ej få exempel på att finnar
slagit sig ned och börjat bygga utan tillstånd av någon myndighet.
Sedeln angav ej noggrannare begränsningen av området, och
den kunde ej gärna göra det, då de gamla bolbyarnas gränser
ofta voro mycket oklara. Men innan finnen tog området i
fullständig besittning, skulle enligt konceptet av 1583 syn ske genom
12 män från häradet (varmed väl har menats fullsutten nämnd).
Merendels har sådan syn verkligen hållits. Ett exempel kan
anföras ur Fryksdals dombok för 1648: »Vittnade länsmannen
och nämnden, hurusom de hade med Mellmarks och
Södermarksbornas vilja och samtycke synt neder Påwel Påwelsson Kart vid
Tväråna, som är deras skatteägor och begärandes göra hemman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:26:04 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/3/0252.html