- Project Runeberg -  En bok om Värmland av värmlänningar / Del III /
250

[MARC] With: Hugo Hildebrandsson, Sixten Samuelsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finnarna i Värmland intill 1600-talets slut av Erik Falk - Upptagandet av finntorpen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

250 ERIK FaAlkK än blotta och bara stenberg och mossar, där varken åker eller äng kan göras». I den sedel, som finnen fick på sitt torpställe, förutsattes, som vi sett, alltid, att detta ej skulle få ligga de gamla bolbyarna till förfång. Saken skulle undersökas av nämnden, varvid bönderna säkerligen bevakade sina intressen. På grund av en sådan undersökning har ett mycket stort antal torp blivit utdömda. Strängast förfor man i sydvästra Värmland och södra Fryksdalen, där ju även utrymmet var minst; i Älvdalen var tillgången på mark bättre, men även där blevo åtskilliga torp underkända. Tinget i Jösse härad nekade sålunda 1646 finnen Michel Johansson att upptaga torpställe på V. o. Ö. Skybergs och Gersby skatteskog i Elgå socken, då nämnden hade funnit, att. där ej kunde upptagas något torp utan bolbyarnas skada, då de lågo trångt och hade mulbete endast där finnen ville bygga. På Älvdalstinget 1669 utdömdes ett hemman, som en finne upptagit på Holes ägor i Ekshärad: »Emedan en del av nämnden och andre gode män, som beskaffenheten kunnog var, berättade vara rätte jordägandena till stort men och förfång, om Henrik skulle med samma nybygge continuera, blev slutet av rätten bemälte Henrik Larsson skulle med bruket upphöra, dock få behålla den bråten, som han begynt haver till risbränning, emedan han efter hans nåde landshövdingens permission har sökt sig detta torpställe, och Kettil i Sysslebäck skall leverera Henrik igen de 7 tunnor råg, och Erik Jonsson i Hole de 5 nät, som de av honom tagit och arresterat hava». Föga hänsyn visade man naturligt nog mot finnar, som upptagit torp utan något slags tillstånd. Men det visade sig ofta i sådana fall liksom även, när finnen haft tillstånd, att det var svårt att få bort honom; han stannade kvar och satte sig till motvärn, när man ville driva honom från torpet. Ibland funno bönderna det då lämpligare att ingå förlikning mot vederbörlig ersättning. I Fryksdals dombok för 1630 omtalas, att bönderna i Västerrotn kommo för rätten »och klageligen gåvo till känna, att en finne Josep hade utan nämndens syn och rannsakning av eget godtycke satt sig för fyra år sedan uppå Sunds ägor och därpå begynt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 29 17:26:04 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/3/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free