254 ERrIk Falk bönderna, i fall de alltför hänsynslöst ville bortdriva finnarna från deras torp. Enligt Karl IX:s förordning hade finska nybyggare liksom andra rätt att njuta torpet fritt i sex år. Ofta finner man även, att skattläggningen skett efter dessa sex år, men det hände även, att friheten utsträcktes betydligt längre, så att finnar sutto dubbla tiden eller mera på sina lägenheter utan att vara skattlagda. På Fryksdalstinget 1636 klagades över att Anders Olsson, »en gammal och ovulin finne», hade innehaft torp i 12 års tid men ej skattat. Han dömdes då att betala 6 års skatt och böta 40 mk. Resultatet blev emellertid, att ett mycket stort antal finntorp undan för undan skattlades, varefter de i jordeböckerna infördes sida vid sida med de gamla hemmanen. Härmed hade regeringen nått en del av sina syften. Det bodde nu skattedragande bönder i stora obygder, där det förut ej funnits en människa och därifrån kronan ej haft någon inkomst. Att göra alla finnar till bofasta lantbrukare hade likväl ej lyckats — klagomålen över strykfinnar fortfara. Och även de bofasta hade ej med skattläggningen förvandlats till bönder av vanlig svensk typ, utan de kommo alltjämt att bereda de styrande mycket bekymmer. Av stort intresse skulle det vara att känna finnarnas antal. Något säkert resultat kan man ej komma till, men jag kan lämna några antydningar. I Dalby och Ny socknar var antalet mantalsskrivna finnar följande! 1652 1660 1665 1673 1676 1685 1690 1696 1697 1700 Dalby 21 100 46 1il15 50 70 83 34 49 55 Ny 20 59 47 35 20 34 40 22 27 52 Märklig är den starka växlingen även mellan år, som ligga varandra ganska nära. I nedgången 1665 torde man kunna se en följd av skogsordningens strängare tillämpning; minskningen efter 1673 framkallades genom kriget med Danmark, då många finntorp blevo ödelagda; under 1690-talet voro flera nödår. — Att få något bestämt resultat ur mantalsuppgifterna synes emellertid vanskligt, då det säkerligen bedrevs mycket slarv med dem, icke minst 1 Siffrorna äro ställda till författarens förfogande av arkitekt L. Bäckvall.