FINNarnNa I VÄrRMLAnND INTILL 1600-TalLeETtS SLUT 255 bland finnarna, då man ej ansåg det lönt att uppföra en mängd löst folk, som i alla fall ej erlade mantalspenningar (dessa skulle utgå för alla i åldern 15—63 år). För att få den verkliga folkmängden måste man starkt öka mantalsskrivningssiffran, kanske 3—4 gånger. Säkrare ledning lämnar en annan uppgift. År 1716 företogs i Värmland liksom i andra delar av riket en uppskrivning av vapenfört manskap, ett slags lantvärn. Denna gav till resultat för större delen av Värmland: man finnar Gillbergs härad . -. ..-. 500 30 Fryksdals » -........ 820 130 Jösse rvv...... 740 25 Nordmark » .......-. 730 -- Näs » . u t n . > 640 — Grums » uvtan c. . 4qlo — Kils » - 540 — Älvdals teucr pa .. 470 120 Karlstad i aaar 190 — 5,040 305 Här saknas sålunda sydöstra Värmland, där åtminstone i Färnebo ett ganska stort antal finnar fanns. Uppgiften visar, dels var finnarna funnos i större mängd, dels proportionen mellan svenskar och finnar. I de nämnda häradena utgöra finnarna omkring 1*hhe av de rullfördas antal; man har ej anledning att antaga, att proportionen mellan hela befolkningarna varit väsentligen annan. Men nu har man ej några säkra uppgifter om Värmlands befolkning vid slutet av 1600-talet. Det är sålunda med mycken tvekan och endast såsom en gissning, som jag skulle vilja skatta finnarnas antal i Värmland vid slutet av 1600-talet till omkring 3,000. Finnarna och de gamla inbyggarna. Finnarna upptogo visserligen mest nybyggen i ödemarken på ganska långt avstånd från de gamla bolbyarna. Men deras odling