274 ERIK FALK vade, så att ingen människa kan dem besitta; jämväl ock att bliva för kolning befriade, helst emedan vi inga bergsprivilegier åtnjuta, ej heller sortera under någon bergslag, utan underdånigst bönfalla, att vi måge bliva, som vi ock äro, bönder och åkermän.» Påbudet om kolning och kolens framförande till bruken kunde ej heller upprätthållas. Svedjandet kunde i varje fall ej längre av finnarna bedrivas i samma utsträckning som förut. De måste söka göra sig mera oberoende av detsamma genom ordentlig odling av jorden. De började att på sina torp ränsa upp den stenbundna marken för att få ordentlig åkerjord. Det är ett stort arbete, de nedlagt härpå. Den som besöker ett finntorp eller en plats, där ett sådant legat, imponeras av de väldiga stenhögar, som ligga intill åkrarna eller ibland mitt uti dem. Att visa upp, huru åkermarken steg för steg och merendels ganska långsamt ökats, är nog ej möjligt, men resultatet är tydligt. Finnen fick mera odlad jord och blev ej lika beroende som förr av svedjandet. Detta förekommer dock alltjämt ända till senare delen av 1800-talet, och ännu 1805 kunde man beteckna det som finnarnas förnämsta inkomstkälla, men det inskränktes till måttliga dimensioner, så att det ej förödde skogarna. Det är först den ökade timmerdrivningen i norra Värmland, som fullständigt gjort slut på svedjandet. Samma utveckling som i finnbygden finner man för övrigt i de gamla bolbyarna. ÄÅkerjorden ökas där, och slutligen börjar man även att odla foderväxter för att få bättre vinterfoder. Så har inskränkningen av svedjandet medfört en förbättring av åkerbruket i de värmländska skogsbygderna. Därmed avlägsnades även en av anledningarna till misshälligheter mellan finnarna och bolbyarna. Men utvecklingen gick ej fort. Ännu under 1700-talet finner man från Älvdalen yrkanden på att finnarna skulle utdrivas. Svedjandet har för övrigt ej varit uteslutande till skada. Skogarna, som ej varit föremål för någon skötsel, hade blivit snåriga, ibland försumpade och hade förlorat sin växtkraft. Genom svedjandet ränsades marken upp, och de skogar, som sedan växte