- Project Runeberg -  En bok om Värmland av värmlänningar / Del III /
312

[MARC] With: Hugo Hildebrandsson, Sixten Samuelsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kommunikationsväsendet i Värmland av Georg Samuelsson - Järnvägar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

312 GEORG SAMUELSON 4) Kil—Fryksdalens järnväg, som anknyter sig till den föregående, 5) Den en del av länets sydöstra trakter berörande Nora— Bergslags järnväg. Samtliga dessa järnvägar äro av s. k. normal spårvidd (1,435 meter); 6) Det system av s. k smalspåriga järnvägar (om o,891 meters spårvidd), vilka stå under gemensam ledning, men tillkommit å olika tider och här upptagas under benämningarna Filipstads norra bergslags, Nordmark—Klarälvens, Skymnäs—Munkfors, Karlstad— Munkfors och Karlstad—Skoghalls järnvägar. Den äldsta av dessa järnvägar är nordvästra stambanan. Redan före dennas tillkomst hade emellertid inom länet anlagts ett för sin tid icke oansenligt nät av s. k. bruksbanor. Den på sitt sätt märkligaste av dessa var den av det därför bildade Fryksta Järnvägsaktiebolag anlagda banan från Fryksta lastageplats vid Frykensjöarnas södra ända till Klarälven. Spårvidden å banan, vars hela längd uppgick till 8 kilometer, utgjorde 1,099 meter, största lutningen 1:40. Vagnarna drogos uppför stigningarna av hästar. Denna bana, såsom Svertges första betecknade järnväg, påbörjades i maj månad 1849, fullbordades redan samma år samt invigdes år 1850. Liknande järnbanor, även benämnda hästbanor, anlades och begagnades huvudsakligen under 1850—1860-talen på ett flertal platser Å en del av dessa banor utbyttes så småningom hästkraften mot ångkraft, vilket för Fryksta—Klarälvens och Kristinehamn—Sjöändans järnvägar skedde år 1858. På sin tid voro hästbanorna jämte de vattenvägar, varmed de stodo i samband, av stor betydelse för bruksdriften i Värmland; sedan denna med ändrade tidsförhållanden omlagts och särskilt efter tillkomsten av mera fullständiga järnvägar hava emellertid angivna banor nedlagts. Så är även fallet med en så sent som på 1880-1 Emellan Kristinehamn och Sjöändan, mellan sjöarna Långban och Yngen, mellan sjöarna Yngen och Daglösen, mellan Lersjön och Daglösen, mellan Yngen och Östersjön, mellan Mögsjön och Öjevettern, mellan sjöarna Salen och Yngen, mellan Sulvik vid Glafsfjorden och sjön Ränken, vid Mölnbacka och vid Lesjöfors, mellan Liljendals bruk och Rämsjön, mellan Persbergs gruvor och sjön Yngen, vid Borgviks bruk mellan sjöarna Värmeln och Vänern, från Östanås bruk till Lersjön samt vid Stömne och Sölje bruk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 29 17:26:04 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/3/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free