Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Kommunikationsväsendet i Värmland av Georg Samuelsson
- Järnvägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMUNIKATIONSVÄSENDET 1 VÄrRmMLAND 313
talet anlagd hästbana mellan Geijersdals järnvägsstation och sjön
Alstern och några andra liknande anstalter. Däremot begagnas
fortfarande en järnbana, mellan sjöarna Stora Bör och Östersilen
i Nordmarks härad, vilken bana, med bidrag från Billingsfors bruk,
åren 1887 och 1888 anlagts av Gustafsfors fabrikers aktiebolag
för transporter av virke mellan nämnda sjöar. Banans längd
utgör 16,500 fot, dess spårvidd o,620 meter, och hästar användas
som dragkraft. En viss motsvarighet till omförmälda bruksbanor
äga de sidospåranläggningar, som, av enskild natur, flerstädes
inom länet ansluta sig till järnvägsnätet i övrigt. En särskild
plats intager den enskilda järnväg om o,6s5o meters spårvidd,
som, tillkommen år 1885, ännu finnes mellan Glava glasbruk
och Bergsviken vid Glafsfjorden, varmed också kan jämföras
järnvägen Bosjön—Lindfors, som, med en spårvidd av o,600 meter,
sedan år 1912 varit i bruk, men numera (dec. 1920) icke
trafikeras.
Frågan om den lämpligaste sträckningen för nordvästra
stambanan föranledde på sin tid mycket livliga strider — mot
varandra stodo huvudsakligen två förslag rörande banans
framdragande mellan Kristinehamn och Arvika, nämligen den s. k. Nilsby-
eller Norumslinjen i riktning genom provinsens inre över Norum
och Nilsbysundet mellan mellersta och södra Frykensjön och den
slutligen antagna s. k. Karlstadslinjen med sydligare sträckning
över Karlstad. Angående intresset för saken kan man göra sig
en föreställning, då en talare vid sista ståndsriksdagen år 1865
kunde påstå, att icke ens representationsfrågan vid denna tid satt
så många pennor i rörelse. Arbetena för ifrågavarande järnväg
påbörjades år 1863 för sträckan till Kristinehamn och år 1864 å
linjen Arvika—norska gränsen, men igångsattes å mellanliggande
delen Kristinehhmn—Arvika först år 1867. Kostnaden för
byggandet med första uppsättningen av rullande materiel uppgick
för linjen Kristinehamn—Arvika till i runt tal 11,000,000 kronor
och för linjen Arvika—riksgränsen till omkring 3,150,000 kronor.
Sedan särskilda bandelar öppnats för trafik, först bandelen
Charlottenberg—riksgränsen den 4 november 1865 och slutligen
bandelen Karlstad — Arvika den 19 juni 1871, skedde sistnämnda dag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:26:04 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/3/0323.html