- Project Runeberg -  En bok om Värmland av värmlänningar / Del III /
313

[MARC] With: Hugo Hildebrandsson, Sixten Samuelsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kommunikationsväsendet i Värmland av Georg Samuelsson - Järnvägar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KOMMUNIKATIONSVÄSENDET 1 VÄrRmMLAND 313 talet anlagd hästbana mellan Geijersdals järnvägsstation och sjön Alstern och några andra liknande anstalter. Däremot begagnas fortfarande en järnbana, mellan sjöarna Stora Bör och Östersilen i Nordmarks härad, vilken bana, med bidrag från Billingsfors bruk, åren 1887 och 1888 anlagts av Gustafsfors fabrikers aktiebolag för transporter av virke mellan nämnda sjöar. Banans längd utgör 16,500 fot, dess spårvidd o,620 meter, och hästar användas som dragkraft. En viss motsvarighet till omförmälda bruksbanor äga de sidospåranläggningar, som, av enskild natur, flerstädes inom länet ansluta sig till järnvägsnätet i övrigt. En särskild plats intager den enskilda järnväg om o,6s5o meters spårvidd, som, tillkommen år 1885, ännu finnes mellan Glava glasbruk och Bergsviken vid Glafsfjorden, varmed också kan jämföras järnvägen Bosjön—Lindfors, som, med en spårvidd av o,600 meter, sedan år 1912 varit i bruk, men numera (dec. 1920) icke trafikeras. Frågan om den lämpligaste sträckningen för nordvästra stambanan föranledde på sin tid mycket livliga strider — mot varandra stodo huvudsakligen två förslag rörande banans framdragande mellan Kristinehamn och Arvika, nämligen den s. k. Nilsby- eller Norumslinjen i riktning genom provinsens inre över Norum och Nilsbysundet mellan mellersta och södra Frykensjön och den slutligen antagna s. k. Karlstadslinjen med sydligare sträckning över Karlstad. Angående intresset för saken kan man göra sig en föreställning, då en talare vid sista ståndsriksdagen år 1865 kunde påstå, att icke ens representationsfrågan vid denna tid satt så många pennor i rörelse. Arbetena för ifrågavarande järnväg påbörjades år 1863 för sträckan till Kristinehamn och år 1864 å linjen Arvika—norska gränsen, men igångsattes å mellanliggande delen Kristinehhmn—Arvika först år 1867. Kostnaden för byggandet med första uppsättningen av rullande materiel uppgick för linjen Kristinehamn—Arvika till i runt tal 11,000,000 kronor och för linjen Arvika—riksgränsen till omkring 3,150,000 kronor. Sedan särskilda bandelar öppnats för trafik, först bandelen Charlottenberg—riksgränsen den 4 november 1865 och slutligen bandelen Karlstad — Arvika den 19 juni 1871, skedde sistnämnda dag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 29 17:26:04 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/3/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free