Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Kommunikationsväsendet i Värmland av Georg Samuelsson
- Järnvägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314 GEORG SAMUELSON
högtidlig invigning av banan i dess helhet. Banspåret Kil—Fryksta
öppnades emellertid för trafik senare eller den 15 juni 1872.
Förslag till anläggning av järnväg från Dalarnas och
Värmlands bergslager till västkusten framkom i slutet av 1860-talet.
Sedan det ursprungliga förslaget ändrats med avseende på
riktningen, så att Göteborg blev järnvägens slutpunkt i söder,
beviljades nådig koncession den 26 september 1871. Bergslagsbanan
inkommer söderifrån i Värmland omkring 6 kilometer norr om
Åmaâål samt genomlöper länet till en längd av 151 kilometer, den
8 kilometer långa sidolinjen Daglösen—Filipstad däri inräknad,
samt träffar Örebro län omkring 9 kilometer öster om Herrhult.
Järnvägen korsar eller berör flertalet av länets viktigaste
vattendrag. Arbetet å järnvägen påbörjades inom länet 1872, och
bandelarna inom länet öppnades för allmän trafik 1876—7y9. För
järnvägens utveckling torde vara belysande, att, under det år
1880 antalet anlända och avsända resande från de inom länet
belägna järnvägsstationer utgjorde 94,054 samt tontalet anlänt och
avsänt gods nämnda år vid sagda stationer uppgick till 68,840
ton, motsvarande siffror år 1915 voro resp. 572,239 och 318,343.
Fryksdalens järnväg äges av ett bolag, vari Bergslagernas
Järnvägsaktiebolag är huvuddelägare, och trafikeras av
Bergslagernas järnvägar. Järnvägen, vars längd utgör 82 kilometer,
öppnades för allmän trafik 1913—15.
Den staten numera tillhöriga Mora— Vänerns järnväg utgör
en utvidgning av den tidigare tillkomna Östra Värmlands järnväg.
Den sistnämnda, som öppnades för allmän trafik till vissa delar
år 1875 och i övrigt i slutet av år 1876, leder från Kristinehamn
dels till Persbergs gruvor, dels ock med särskilda förgreningar
till Filipstad och Finnshyttan samt omfattar en längd av 6,3 mil,
därav emellertid en del (4,236 meter) faller inom Örebro län. Med
Mora—Vänerns järnväg tillkommo järnvägslinjerna Persberg—
Oforsen, öppnad för allmän trafik i slutet av år 1889, och Oforsen
—Vansbro; den senare, som övergår gränsen mellan Värmland
och Dalarna, öppnades för allmän trafik 1890. Östra Värmlands
järnväg överläts den 1 januari 1897 till Mora—Vänerns järnväg,
vilken i sin tur blivit statsbana från och med 1917.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:26:04 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/3/0324.html