- Project Runeberg -  Malm / 3. Spelarna /
123

(1914-1919) [MARC] Author: Ernst Didring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10

Det dröjde inte länge förrän Valerius återtagit sina tidigare
vanor. Sjukhusvistelsen hade till en början givit honom
tankar om döden, livets mening och liknande obehagliga
frågor, som alltid brukar infinna sig när den som är inställd på
kontakt med verkligheten plötsligt kopplas av och blir
lämnad liggande i en sjuksäng.

Men det var redan glömt igen. Nu var Valerius dubbelt
hungrig på livet. Fyra veckor av hans tillvaro hade ju
försvunnit så gott som spårlöst. Han hade inte kunnat äta några
goda middagar eller supéer på Operakällaren eller Grand. Det
enda verkliga minnet från sjukhuset var den lilla tarmstumpen
i sprit, som doktorn skänkt honom, och så händelsen med
Dygdiga Hansson, som han inte försummade att brodera ut
vid grogglaset med iberiske generalkonsuln, unga
finansgenier och deras likar.

Övervinnandet av sjukdomen hade också skärpt Valerius’
viljekraft. Han hade besegrat den stora döden, då var det
ju en småsak att ta bukt på livets små vedervärdigheter. Han
kastade sig in i allt våldsammare spekulationer, men som
alltid med grängarna i täten. Det gick märkliga rykten om att de
skulle stiga till femtonhundra kronor per styck. Varenda
människa talade om enorma järnleveranser och hur alla världens
länder skrek efter järn. Det blev ett besynnerligt febertempo
över allt. Ryktena surrade i börskretsar och stänkte ut bland
allmänheten. Den som gav upphov till dem fick man aldrig tag
i, men de unga pappersgenier som föddes ur intet hade säkert
kunnat lämna besked, om de velat. Men de gick högtidligt
omkring i livrock och lackskor på promenaderna och log
auguriskt åt varandra för att sedan, då de kommit upp på sina

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:48:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/edmalm/3/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free