Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Utredande af eldens natur - Andra lysämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bak
MMMM ————em maemimmH][e—e sse|TTIEEEEE|EESRKESES
— sve er — - = == - —-
NN SAM ov VARNA INB AGENR -
34 SÖREDEN:
en näsduk rundt omkring dem och sålunda täpper till
dem; lågan blir då röd och sotande. För att luften
skall kunna komma in i den runda brännaren, är denna
uppskuren nedtill på ena sidan, hvilket lätt ses på de
lampor, där den ställning, som uppbär kupan, kan lös-
skrufvas. Orsaken till att lampglasen ej få vara lika
tjocka upptill som nedtill är, att då inströmmar för myc-
ket luft, som onyttig bortgår. |
Den, som 1 en större stad sett lysgas-lågor, vet att
lysgasen ledes in i rummen genom långa metallrör. Vid
rörets ända sitter en kran, och om man öppnar den,
strömmar gasen ut genom en fin springa på brännaren och
kan antändas. Öppningens form gör att själfva lågan
blir platt och utbredd. Om vi öppna kranen utan att
tända gasen, se vi ingenting, ty gasen är osynlig; men
vi märka en obehaglig lukt, hvilket bevisar att någonting
strömmar ut ur röret. Emellertid böra vi icke låta kra-
nen stå öppen länge utan att tända lågan, emedan lys-
gasen är giftig och dessutom kan explodera, om den får
blanda sig med luften och sedan antändes. :
Denna gas har ungefär samma sammansättning som
den, hvilken bildas i en stearinljuslåga och hvilken vi
framstälde genom att upphetta stearin i en metallsked.
Emellertid framställer man icke lysgas genom upphettning
af stearin, utan 1 stället af stenkol, som också innehåller :
kol och väte. Denna upphettning måste dock ske i ett
tillslutet järnkärl, så att luften ej får tillträde; om så
skedde, skulle stenkolen brinna upp. Lysgasen förvaras
i stora, runda - behållare af järnplåt, hvilka kallas gasklockor
och utgöra den mäst i ögonen fallande delen af ett gas-
värk. Från gasklockorna prässas gasen genom rören ut
till. de tusentals olika brännarna. Vi se, att äfven detta’
förlopp har rätt stora likheter med hvad som skedde i
stearinljuslågan. Skillnaden är att den af stenkol bildade
gasen först uppsamlas särskilt samt sedan” delas ut och
förbrännes i mån af behof, under det att den gas som”
bildas af stearinet genast får brinna. Man har ock kallat
ljuslågan »ett gasvärk i smått».
Om man öppnar en gaskran och låter gasen strömma
ut, så tändes den icke förr än vi ditfört en brinnande
sticka. Det är således icke nog att den är gasformig,
den måste för att kunna brinna ha en viss värmegrad;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
