Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Utredande af eldens natur - Andra lysämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTREDANDE AF ELDENS NATUR. 205
sedan denna meddelats åt en liten del af gasen, så att
denna fattat eld, uppvärmes häraf den öfriga, utströmmande
gasen, så att den utan afbrott brinner. Den värmegrad,
hvartill ett ämne måste upphettas för att fatta eld, kallas
dess antändningstemperatur. Ett stycke kol är alldeles oför-
änderligt i luften vid vanlig temperatur, men om det upp-
hettas till rödglödgning, förbrinner det till kolsyra.
Alla ämnen på jorden äro fasta, flytande eller gasfor-
miga. Exempel på det första slaget äro järn, trä, is,
stearin, på det andra vatten, mjölk, gasolja och fotogen
och på det tredje. slaget syre och kväfve, hvars blandning
utgör luften, vidare väte, vattenånga, kolsyra, lysgas. Vi
ge att man till lysämnen använder både fasta, flytande
och gasformiga kroppar. Vi veta också att somliga krop-
par, såsom vatten och stearin, kunna förekomma i alla
tre tillstånden.
För att ett ämne skall duga till lyse, fordras natur-
ligtvis att det skall brinna med lysande låga. Vi ha visat,
att de ofvan omtalade lågornas ljus härrör från finfördelat
kol, som af hettan i lågan blir glödande och utsänder ljus.
Man kan då fråga: finns det lågor, som icke lysa och
innehålla de då icke något oförbränt kol? Den som sett
sprit brinna, vet att detta ämne förbrinner med en blå-
aktig, mycket svagt lysande låga. Om vi hålla en por-
slinsbit öfver en sådan låga, bildas ingen sotfläck. Detta
beror på att sprit innehåller så litet kol, att det genast
fullständigt förbrinner.”) Lågan utgöres endast af glödande
gaser, hvilka blott förmå utsända ett svagt, blåaktigt sken.
Vi känna äfven ett annat exempel på en mycket svagt
lysande låga: när en brasa brunnit ner, ligger i kakel-
ugnen en samling glödande kol, och öfver dessa fladdra
små, blåaktiga lågor. Härtill skola vi återkomma, när vi
redogöra för olika slag af bränsle. |
Annu ett ord om belysningen: på senare tid har
man uppfunnit det elektriska ljuset, hvilket i vissa fall har
stora företräden framför de ännu vanliga lysämnen, hvilka
vi i det föregående beskrifvit. I en elektrisk lampa se
vi emellertid ingen låga, och det som där försiggår är
”) Att sprit innehåller kol, kan man fatta, då man erinrar sig
att den framställes ur potatis och säd, hvilka liksom alla växtämnen
innehålla kol.
Verdandis småskrifter. 41. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
