Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Utredande af eldens natur - Olika slag af bränsle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EU ot
ETT SNI
UTREDANDE AF ELDENS NATUR, 27
brukar tända brasan, börja träna afge brännbara gaser,
hvilka brinna med gul låga, men om de ej antändas
bortgå som en grå rök. Att trä ej kan brinna som det
är utan först måste förgasas, synes om vi tända en stryk-
sticka och sedan genast hålla knoppen rätt opp. TLågan
slocknar snart, emedan den ej kan komma åt att upp-
hetta träet inunder, så att brännbara gaser kunna ut-
vecklas. Under det första skedet af brasan bortgår allt
väte och syre samt en stor del af kolet i veden i form
af gaser; resten af kolet samt askans beståndsdelar bilda
den glödande stomme af träet, som blir kvar. Det glö-
dande kolet förenas sedan, vid tillräcklig lufttillförsel, utan
låga och utan att förgasas med syret till kolsyra. Men
om i kakelugnen finnes mycket glödhett kol, räcker syret
i den luft, som närmast omsluter kolet, ej till utan först
bildas en gasformig kropp, koloxrid, som också innehåller
kol och syre, men mindre syre än kolsyran.. Men då
denna heta gas kommer litet högre upp och träffar mera
frisk. luft, tager den upp mera syre och ger kolsyra, härvid
tändes den och brinner som de svagt blåa lågor, vi se
dansa på glödhögarna. De utgöras. sålunda af brinnande
koloxid. Som det är svårt att fullständigt förbränna
kol i luft, blir en del kvar bland askan; i ren syrgas,
hvilken ej är uppblandad med kväfgas, såsom i luften,
kan man fullständigt förbränna kol. Askan innehåller
pottaska, järn, kalk m. m. Den kan icke brinna, emedan
dess beståndsdelar icke ha något begär att förena sig
med syre.
Låtom oss nu tala litet om de olika delarna i en
kakelugn. Vi böra ihågkomma, att vid hvarje förbränning
är det nödvändigt att tillföra de brinnande ämnena ständigt
ny luft i tillräcklig mängd, men tillika att från dem bort-
leda det som bildas vid förbränningen, eller röken, hvilket
sker genom Juftdrag. Röret och skorstenen i en kakelugn
ha samma uppgift som glaset i en lampa: att bortleda
den bildade kolsyran och vattenångan samt att åstad-
komma drag. Draget bör vara så afpassat, att å ena
sidan tillräckligt med luft inkommer och icke en del af
vedgasen ’ bortgår oförbränd och att å andra sidan ej för
mycket luft medföljer och afkyler gaserna. I skorstenen
afsätter sig alltid sot och andra ämnen, hvilka bildats
genom afkylning af vedgaserna samt då och då måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
