Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Utredande af eldens natur - Huru man får eld - Kroppsvärmen alstras genom förbränning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 é ELDEN.
nerade med borsyra”); denna, hvarom vi förut haft anled-
ning att tala, tillsättes för att hindra den brända knoppens
affallande, hvilket skulle kunna förorsaka antändning i
gardiner, papperslappar och andra lätt brinnande saker;
den bildar nämligen liksom ett skelett, som äfven efter
förbränningen bibehåller sig, ehuru det krökes, hvarjänrte
veden ej helt och hållet brinner upp, utan lämnar en
stomme af kol. Det finnes äfven säkerhetständstickor,
som zcke äro impregnerade; på dessa affaller den glödande
knoppen, under det resten af stickan brinner upp helt
och hållet, så när som på en smula aska.
Kroppsvärmen alstras genom förbränning.
Detta påstående förefaller säkert mången särdeles
djärft, ty vi känna oss ju icke som om vi hade eld in-
värtes. Vi böra dock ihågkomma, att ämnen kunna sägas
förbrinna utan egentlig eld, det vill säga utan låga; detta
var fallet med glödande kol. Men vi äro väl icke glöd-
heta häller? Sant — men nu är förhållandet det att
vetenskapsmännen utvidgat betydelsen af ordet förbrän-
ning, så att därmed menas helt enkelt ett ämnes af värme-
utveckling åtföljda, kemiska förening med syre, eller syr-
sättning, som det kallas. Om därvid så mycket värme
utvecklas, att ämnena bli glödande eller om gaser bildas,
så att låga uppstår, är oväsentligt. Vi påstå således intet
annat än att ständigt en del af människokroppens bestånds-
delar syrsättas och att härvid utvecklas värme. För att
visa detta, gripa vi till ett försök.
Försök 10. Af det återstående kalkvattnet, som, om
det förvarats i en välkorkad flaska, fortfarande bör vara.
klart, tages nu större delen (icke allt!) och slås i ett
dricksglas. Vi sätta ner ett rör af hvad slag som hälst
i vattnet och blåsa en stund luft därigenom; vi finna då
att vattnet grumlas på alldeles samma sätt, som när en
ljusbit fick brinna öfver kalkvatten inne i en butelj (för-
sök 5). Orsaken är också densamma, nämligen att kol-
syra finnes i den utandade luften, under det att i den
inandade åtminstone icke fanns så mycket att den vid
skakning grumlade kalkvatten.
”) Härtill kan äfven alun användas; det färgar icke lågan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
