Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - {Inledning}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De framböllo mycket ofta den bättre sociala ställning de hade som
tjänstflickor i Amerika. Detta var för resten något som ständigt, drogs fram
af alla både män och kvinnor. Den, som är duktig i sitt arbete, det må
vara hvilket yrke som helst, är ansedd och har möjlighet att komina sig upp.
I sin kritik öfver svenska förhållanden voro svensk-amerikanerna skarpa
nog. Svenskarnes oförmåga att spara drogs ofta fram. »Skräp kunna de
nog köpa, men det som man jämt behöfver, tänka de ej på.» »Tjänstflickorna
hemma i Sverige köpa sig velocipeder eller fina hattar pä afbetalning, fast
de ha en lön, som ej räcker till hela underkläder, och så litet fritid, att de
på sin höjd kunna använda velocipeden eller hatten hvar tredje söndag.»
Spara lär man sig däremot bara man satt foten på Amerikas jord.»
Att man i Sverige ej förstår att arbeta med fart, var ett annat vanligt
argument: »man gör sig ingen brådska, det som inte hinnes i dag, kan göi’as
i morgon.» I Amerika forceras arbetet i alla yrken, men så har man också
längre fritid. Flera svensk-amerikanska arbetarehustrur sade mig. att trots
det att de ensamma skulle sköta sitt bus om 4—5 rum och kök och all
tvätt, kommo de likväl fortare nndan med arbetet, än den som här hade
bara ett rum och kök. Arbetet gick så mycket lättare, därför att allt var
så bekvämt, och sa smittade den allmänna arbetsbrådskan, så att man tog
raskare tag uti sitt. arbete. En af de väsentligaste lättnaderna bestod i, att
de alltid hade kallt och varmt vatten till bands samt ktdrum. Alla i fa-
miljen badade dagligen, och allting, äfven sänglinne, tvättades hvarje vecka.
I’å så sätt blefvo kläderna sa mycket mera lätt tvättade. Bostaden
uppvärmdes vanligen med centraluppvärmning, och hvarje år reparerades den,
hvarför den var mycket lätt att hålla ren. De tyckte i allmänhet att ut-
rymmesförbållandena liemma voro förfärliga, och många sorglustiga
beskrif-ningar fick jag på. hur de knappast kunnat tvätta sig sedan de lämnat
Amerika, och hur de förgäfves försökt att lista sig till att få ha fönstret
öppet om nätterna eller åtminstone fa vädra på dagen.
lin arbetarbostad tycks som regel bestå af :!—4 rum, kök och badrum,
men är a andra sidan, enligt deras uppgifter, mycket lättvindigare byggd än
hvad vi i Sverige våga oss på.
Till sist vill jag påpeka att, enligt hvad jag inhämtat, lagarna i Amerika
för emigranterna hafva skärpts mer och mer. En som har »thracoma i
ögonen, får ej landstiga. Rederiet får plikta 100 dollar för livar och en,
som kommer pä det sättet sjuk till Amerika, och dessutom måste bolaget
bekosta hans återresa.
Sedan två är tå dessa sjuka ej heller stanna i England. Rederiet får
i sådant fall plikta 20 dollar för hvar och en. En flicka kom förra året
pa 2:dra klass till Liverpool; hon befanns ha thracoma och fick ej fara
vidare. Tillbaka till Sverige ville hon ej, hon tog då tjänst pä hotellet och
efter tre månader var hon bra och kunde resa vidare. Värre var det med eu
ung. uygift fru, som blef aterskickad från Amerika; mannen måste gå i land.
och hon skickades tillbaka, men kom tokig till Liverpool, där bon ännu
vårdas pä hospital.
Medan jag var i Liverpool, blef en norsk-amerikanska kvarhållen där i
flera veckor, därför att en liten flicka, hon hade med sig, fick ondt i halsen.
Flickan hade hon af barmhärtighet tagit med sig för att föra henne till
föräldrarna. Bolagen fa bekosta deras vistelse och återsändande. Men
naturligtvis borde den skarpaste besiktningen göras redan i Sverige, så att sådana
obehagliga eventualiteter kunde i möjligaste mån undvikas.
Stockholm den 30 januari 1908.
Kerstin Ilesselffreii.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
