Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Bref från svenskar i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hemlängtan dref mis emellertid i juli 1001 tillhaka till Sverige, där
jag tänkte stanna och göra mina besparingar fruktbärande genom att börja
nagot slags egen affär, men skyldigheten att fullgöra värnplikt uppreste sig
såsom ett oöfverstigligt hinder för fullbordandet af mitt beslut. Om jag hade
kunnat fa fullgöra min värnplikt på en gäng under ett år, hade jag ända
stannat i Sverige, men de personer, hvilka jag vände mig till för att fä
besked härom, underrättade mig, att detta icke kunde luta sig göra. Jag
beslöt då, att, hellre än att bortkasta sä mycken tid och penningar på
beväringsexercisen, återvända hit och se tiden an. Skulle jag stannat kvar i
Sverige, skulle de år, som äro obligatoriska för värnpliktens fullgörande,
hafva kostat mig flera tusen kronor för att. underhålla min familj, en ganska
god summa att förlora. Köper man ett landtbruk eller börjar man någon
egen affär, af hvad slag som helst, så fordras ovillkorligen att man under de
första två åren själf öfvar tillsyn i arbetet, om det skall kunna bära sig och
sedan lämna någon inkomst såsom ersättning för ens möda och nedlagda
penningar; men att sköta om vare sig landtbruk eller någonting annat på
samma gäng man traskar i kronans kläder på exercisfältet är naturligtvis en
ren omöjlighet, såvida man icke vill hälla sig med extra arbetshjälp i
hemmet, men sådan är under nuvarande förhållanden i Sverige ganska dyrbar.
1 maj 1902 återkom jag hit och öppnade egen fabrik för förfärdigande
af vissa till pianofabrikationen hörande delar, h vil ken affär jag fortfarande
bedrifver och som lämnar en efter nuvarande konjunkturer god och stadig
inkomst. Jag sysselsätter här, bland andra, tre mina bröder äfvensom
min fader. Mina föräldrar realiserade nämligen sitt lilla landtbruk
därhemma, enär de dels önskade sig bättre framtidsutsikter och dels ville komma
i närheten af barnen, och anlände hit år 1891.
Utom föräldrar har jag här fem syskon. Vi skulle alla vilja återvända
till det kära fäderneslandet för att stanna där till döddagar, men mina
bröder frukta, liksom jag, den långa och kostbara beväringsexercisen, och detta
gör, att äfven de föredraga att stanna här och afvakta tiden.
Denna åsikt delas icke allenast af oss, utan af alla unga män här i
landet, hvilka ofta gifva sina känslor luft i starka protester mot den tunga
värnplikten därhemma. Om tiden för vapenöfuingarna nedsattes till hvad den
var förut — eller HO dagar — så skulle säkerligen mången ung man vända
åter till fosterjorden med sina här gjorda besparingar och förvärfvade
insikter uti både landtbrnksskötsel och andra näringsgrenar, hvaraf Sverige
kunde draga ofantliga fördelar. Kunde därtill de dryga skattebördorna
därhemma något lindras, skulle icke sä mänga män i sin bästa ålder lämna
fosterjorden utan stanna hemma, ty antingen vi äro hemma eller här, sä är
dock »Moder Svea» lika kär för oss alla.
N:r 199.
F. W. S., Washington. Emigrerade 1H81. Från Småland.
Ilvarför jag lämnade Sverige? Jag lämnade min hembygd i Småland
först för att undgå den långa exercistiden, hvilket är för 20 år sedan. För
det andra, att jag i mitt nya adoptivland hade större utsikter att förvärfva
mig ett eget hem, hvartill jag kan tillägga, att lyckan varit mig bevågen.
Det faller af sig själft, att icke alla haft samma tur eller otur. Tiderna ha
förändrats rtera gänger på det fjärdedels sekel som jag varit här. Andra
åter kanske ha lämnat ett godt hem efter sig i Sverige, och för sådana är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
