Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - SJETTE KAPITLET. Ligan mot spannmålslagarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frihandelns införande, men de äro ej längre i besittning af
den öfvermakt, de då hade. Den tiden stod stad emot land;
Manchester representerade städerna och hela det
konservativa intresset, en tid nästan hela godsegarintresset,
landsbygden. Med Manchesterskolan, som den kallades, började
ett nytt slag af folkagitation. Till denna tid betydde
agitation det samma som vädjande till lidelserna, och i
väckande af lidelserna hade hon sin näring.
Manchesterskolan införde den agitation, som endast vädjade till
förnuftet och förnuftsskäl, som upprörde sinnena mera med
aritmetiska siffror än med oratoriska bilder och omvände
massmöten till nationalekonomiens läror.
Rörelsens verklige ledare var Richard Cobden. Cobden
tillhörde de små sjelfegande jordbrukarnes klass. Han
hade endast fått en nödtorftig bildning. Fadern dog
medan den store frihandlaren ännu var helt ung, och Richard
kom då till en farbror i London, som hade en grosshandelsaffär
i city, och anstälde honom på sitt kontor. Cobden
blef sedermera delegare i en Manchesterfirma, som gjorde
affärer i tryckta kattuner, och reste allt emellanåt för husets
räkning. Han var mycket road af att resa, men alls icke
som den vanlige turisten färdas. Hvad Cobden
intresserade sig för var ej landskapssceneriet eller konsten eller
pittoreska ruiner, utan menniskorna. Han studerade de
olika ländernas tillstånd, så vidt det inverkade på deras nu
lefvande män och qvinnor och genom dem på framtiden.
På allt hvad han såg fäste han en vaken och forskande
blick: han såg med egna ögon och tänkte med eget hufvud.
Hvart han kom, ville han lära något. Han egde i hög
grad denna egendomliga förmåga, som några stora män af
helt annat skaplynne än han äfvenledes egt, förmågan
att från hvar och en, med hvilken dess innehafvare
kommer i beröriag, utpressa något bidrag till sitt
kunskapsförråd. Cobden kunde lära något af alla. Han gjorde
mycket vidsträckta resor på en tid, då en resa var förenad
med långt större svårigheter än nu. Han gjorde sig
förtrogen med Europas flesta länder, med många delar af
orienten och, hvad som då ansågs för någonting mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
