Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - TRETTONDE KAPITLET. Indiska upproret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vatten blef en bragd af sjelfupp offrande hjeltemod, från
hvilken det minsta antalet kom tillbaka med lifvet.
Vattnet som de försmäktande qvinnorna och barnen drucko kunde
väl ha synts dem rödfärgadt af blod, ty blod var ständigt
priset för hvilket det köptes. Det kan synas som en
obetydlig småsak, men i historien om fint uppfostrade engelska
qvinnors lidanden intager den omständigheten säkerligen
ingen ringa plats, att ifrån början af belägringen till dess
tragiska slut ej en droppe vatten kunde fås till tvagning.
Innevånarne i denna hemska fästning dogo som flugor.
Man vet ej hvilket man skall anse större: qvinnornas mod
under bärandet af sina lidanden eller männens tapperhet
Hos insurgenterna började den öfvertygelsen allt mer få
insteg, att det ej tjenade till något att söka få bugt med dessa
förfärliga britiska sahiber och att så länge blott en enda af
dem var i lifvet, den eländiga skansen skulle vara lika
fruktansvärd som en vilddjursbåla. Sepoyerna började visa
obenägenhet att komma de rasande vallarna allt för nära.
Dessa vallar skulle, hvad höjden beträffar, varit lika lätta
att hoppa öfver som Romulus murar, men häri låg en klen
tröst, så länge från deras skottgluggar alltid kom
engelsmännens ödesdigra eld. Det var ej längre någon lätt sak
att förmå insurgenterna att försöka en ny stormning.
Engelsmännen sjelfva började visa en förvånande djerfhet i
angrepp och göra små utfall, visserligen endast i litet antal,
men med en öfverraskande verkan, mot sepoy-afdelningar,
som råkade befinna sig i närheten. Så ytterligt och
vidunderligt underlägsna engelsmännen än voro, var det dock
ögonblick, då det nästan började se möjligt ut, att de skulle
kunna hålla sina angripare sig från lifvet, tills någon engelsk
armé kunde komma till deras undsättning och af Cawnpore
utkräfva en förfärlig hämd. Nana Sahib började inse, att
han ej skulle med storm kunna taga dessa eländiga
förskansningar, och han kunde ej vänta, tills garnisonen blifvit
uthungrad. Han beslöt derför underhandla med engelsmännen.
Vilkoren uppgjordes, som man tror i samråd med
hans underbefälhafvare Tantia Topi och Azimulah khan, de
engelska, salongernas gunstling. Ett anbud sändes till de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
