Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Aristokratiska reformsträfvanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARISTOKRATISKA REFORMSTRÄFVANDEN.
13
3. Aristokratiska reformsträfvanden.
Under denna rubrik ha vi att redogöra för den
opposition mot de bestående rösträttsförhållandena, som i
1700-talets senare hälft uppväxte inom det aristokratiska
whigpartiet och inom medelklassen, en opposition, som nästan
förstummades under det långvariga, tröttande kriget med
Napoleon och den efter freden 1815 följande
reaktionsperioden, men som vaknade till nytt lif vid slutet af
1820-talet och ändtligen genomförde den moderata
rösträttsreformen af 1832. Jämsides med denna opposition, som whigs
ingalunda förde för att beröfva aristokraterna makten och
som medelklassen understödde i hopp om att själf få
kontroll öfver statsstyrelsen, fortgick en demokratisk
reformrörelse i folkets djupa leder, som blef drifkraft åt den
aristokratiska reformvänligheten. Åt den senare, långt
betydelsefullare rörelsen skola vi ägna uppmärksamhet i nästa
afdelning, men påminna här om, att de båda rörelserna
visserligen stödde sig på helt olika uppfattningar af
samhällsförhållandena och framdrefvos af sympatier för vidt
skilda politiska idéer, men dock ofta voro sammanflätade
i hvarandra.
Det mutsystem, som utbildats under 1700-talets förra
hälft bidrog, såsom vi förut påpekat, ofantligt att stärka
regeringsmakten. Men den blef farlig först då Georg III
uppstigit på tronen år 1760, en envis, trångbröstad men
af popularitet kraftigt stödd förfäktare af kungamaktens
rättigheter. Torypartiet, som förut spelat en obetydlig
roll, fylkade sig omkring konungen, beredt att göra honom
till »en patriotisk kung», en härskare, visserligen
konstitutionell, men dock af Guds nåde. Utsikterna att lyckas
syntes goda, men en kedja af märkliga händelser och af
kolossala missgrepp hindrade planens värkställighet. Främst
bland dessa missgrepp står behandlingen af de
nordamerikanska kolonierna. Kriget mot de för sin frihet kämpande
kolonisterna (1775-1783) var i början rätt populärt, men
allteftersom åren förrunno och underrättelser om den ena
motgången efter den andra ingick, förbyttes krigsyran i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
