Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Aristokratiska reformsträfvanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
DE ENGELSKA RÖSTRÄTTSREFORMERNA.
af brännämnen fyllda landet och bidrog att åstadkomma en
så våldsam folkrörelse, att reformen icke längre kunde
motstås. För att finna en förklaring af toryernas
ståndpunkt måste vi komma ihåg, att för dem var underhuset
icke den allrådande faktorn i landets politiska lif; konung,
lorder och commons bildade ett slags treenighet. Om
valsättet till House of commons (underhuset) ändrades,
skulle enigheten mellan de tre politiska faktorerna
försvinna. Hertigen af Wellington framskärpte denna åsikt
i följande ord under en af de otaliga rösträttsdebatterna
i parlamentet: » All regering blir omöjlig, då de tre
grenarna af styrelsen skiljas från hvarandra, så att den ena
blir oberoende af den andra och okontrollerad i sin
värksamhet af någon bland de nu existerande inflytelserna. »
Just för »kontrollens» skull var den berömde hertigen
således mån om den lyckligaste af alla konstitutioners
bibehållande i oförändrad form. Och den store Canning,
en lika stor statsman som Wellington var stor krigare,
yttrade 1822, då han var medlem af en toryministär:
» För min del värderar jag det nuvarande parlamentariska
representationsskicket just för dess brist på
enformighet... just för den nuvarande omväxlingen i
rösträttsförhållandena».
Denna »omväxling i rösträttsförhållandena» eller som
vi skulle kalla det denna orättvisa i rösträttsförhållandena
var torypartiets starkaste skäl för den bestående ordningen,
ty äfven motpartiet erkände denna omväxling som en
förtjänst. Reformvännen lord John Russell har många
berömmande ord att säga härom i sina år 1823 utgifna
» Försök öfver Englands historia och konstitution». Han
utvecklar där bl. a. sina tankar öfver grunderna för ett
sundt representationsskick. Han finner, att
representationen skall vara en »sann afbild af det representerade
folket; icke så att den skall representera blott förmögenhet
eller blott antal, eller blott jordbrukare eller köpmäu
eller fabrikanter; icke så att den skall härska med en
insulär aristokratis högmod, eller att den skall svänga
från och till efter en flyktig popularitets skiftningar; utan
så att den skall förena alla dessa saker och blanda dessa
olika färger i en enda angenäm bild». Och Russell finner,
att det rådande systemet värkligen åstadkom en sådan
» angenäm bild». Jordägareinträsset har, säger han, infly-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
