Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Det folkliga reformkrafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET FOLKLIGA REFORM KRAFVET.
21
tilläts, som icke stred mot flertalets största lycka, kunde
lifslyckan bli den största möjliga.
Dessa läror läto de fattigaste samhällsklasserna skåda
ut öfver en ny himmel och en ny jord. Det tycktes i
slutet af 1700-talet som om det gamla samhället knakade
i sina fogar. Den industriela revolutionen» hade börjat
i England med nya fabriksmetoder, som drogo arbetaren
från hemindustrier och hantvärk till stora
industrietablissemang, och med nya ekonomiska idéer hos de styrande,
som öfverlämnade arbetaren som ett värnlöst byte för
storkapitalisten. Men samtidigt hörde arbetaren hur
Nordamerikas Förenta stater byggde upp en ny
samhällsordning, där hvarje man hade sitt ord med i laget, och det
var allmänt känt och ideligen predikat af de radikala
reformatorerna, att välståndet ingenstädes var så allmänt
som i det fria Nordamerika. Diskussionerna i Amerikas
unga kongress ljödo som frihetens första susande vingslag
och spredos i billighetstryck öfver hela den civiliserade
världen. Det var en annan ton i dem än i debatterna i
underhuset om hur »de lägre klasserna» skulle hållas i
tukt och förmaning. Men äfven den okunnigaste arbetare
visste, att Amerika var ett nytt land, utan historia, utan
stadgad samhällsordning, utan hof och utan aristokrati.
Kanske var det ej möjligt att börja på nytt i de gamla
staterna med stora stående härar och ingrodda
samhällsfördomar? Då kom underrättelsen om Bastiljens
stormning, om att Frankrike, Europas då utan jämförelse främsta
nation, alla hofs, alla arméers, all aristokratis ideal, hade
skakat af sig sina bojor och proklamerat frihet och
jämlikhet för alla. Med oerhörd entusiasm mottogs nyheten
af den engelska arbetarbefolkningen, det politiska inträsset
väcktes i de djupaste samhällslager, revolutionära klubbar
växte upp som svampar ur marken i de större städerna,
och s. k. korrespondenssällskap meddelade arbetarna sådant
politiskt vetande som de filosofiska radikalerna kunde bestå.
Den engelske arbetaren tog för första gången del i
organiserad politisk agitation.
Denna agitation var förenad med icke liten fara. Den
engelska allmänheten trodde, att sällskapens
»korrespondens fördes med den revolutionära franska regeringen,
ett så mycket betänkligare missförstånd, som England
sedan 1793 varit i krig med republiken. Namnet » korre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
